FiB

12 augusti 2011

Före dettingar

Ute i bloggosfären finns det ett antal f d maoister som gjort det till
en sport att håna sina gamla kamrater och i synnerhet dem som
fortfarande håller fast vid sina värderingar.


Jag som känner dem vet att det bakom sådan självbespottelse ofta finns
en sjukdomsbild, t ex långvarig alkoholism som löst upp tankeskärpan.

Den självstillfredsställese och egoism som går ihop med alkoholismen
blir på det politiska planet borgerligt svek mot ungdomens värderingar.

Det finns också personer som redan då brast i moralen och t ex
förskingrade pengar - och som sent omsider sett en chans att hämnas på
rörelsen för vad rörelsen inte hade gjort dem.

Jag säger inget om alla dem som valde att lämna rörelsen för att
istället göra karriär, anpassa sig.

När allt kommer omkring var ju skillnaden mellan Galileo Gallilei och
Giordano Bruno den att Galileo hade familj! Det hade inte Bruno så han
kunde hålla fast vid principerna - ända upp på bålet!

Jag nämner det här med alkoholen inte för att jäklas med de forna
kamraterna som nu bestämt sig för att Mao och Stalin var massmördare.
De är i sin fulla rätt att spotta på sin ungdoms ideal.

Jag nämner det som en personlig erfarenhet.

Läs för övrigt Åsa Linderborgs ständigt aktuella krönika från februari
om "mysfyllona" i svensk kultur, som nu blir allt fler:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article12626056.ab

Även vänstern har sina mysfyllon. Se upp med dem där de raglar fram
mellan spalterna.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.