FiB

23 mars 2012

Sarkozys valkampanj

Ja. att döma av den här bilden på morgontidningarnas förstasidor
blir burkan i olika former allt populärare i Frankrike trots förbudet
som tydligen bara gäller vissa.

Själv kan jag inte låta bli att ställa mig en miljon frågor om det
inträffade i Toulouse.


Hur kunde en terrorist operera mitt framför nosen på militären -
bokstavligen bara några kvarter från ett stort regemente?

Han var känd i åratal, ändå kunde han döda en militär och
gå fri i tio dagar till.

2010 greps han i Israel för olaga vapeninnehav - inte tror väl
någon att Mossad om så bara för en dag släppte honom från sin
radar?

Varför måste han nödvändigtvis dödas, trots presidentens
uttryckliga order att han skulle tas levande?

Han dödades för säkerhets skull med 20 kulor - ett helt RATS-
regemente var tydligen med och övade prickskytte?

Vad fruktade man att algeriern skulle säga?

Begär någon att vi ska tro på att han ville ta sitt liv
genom att hoppa från fjärde våningen - och det iförd skottsäker väst?

När han sköts i huvudet var det väl inte för att hejda honom utan för
att döda honom på fläcken?

När man talar om en "eldstrid" så var det väl i den Leif GW Perssonska
meningen, dvs polisen avfyrar 15 skott in på ett gym och gärningsmännen
svarar med 0 skott... Nåja, i Toulouse blev två poliser sårade vid
stormningen. Att döma av insatsens format snubblade de väl på
varann.

Varför alla dess fullständigt osannolika rykten om gärningsmannen, att
han t ex suttit i afghanskt fängelse och rymt tillsammans med hundratals
talibaner i en massrymning här om året? Hade han inte planerat att
mörda Obama också?

Det är klart att det inträffade hjälper Sarkozy att vinna valet och
personligen skulle jag inte bli det minsta förvånad om fransk
säkerhetstjänst visade sig ha om inte uppfunnit så i vart fall utnyttjat
gärningsmannen för önskad effekt - varför fick han annars hållas så
länge?

Våldsamheter har avgjort val förut - men de kan också slå på ett oväntat
sätt.

Experter minns 1988, då bara några dagar innan den andra omgången
i presidentvalet franska fallskärmsjägare i Nya Kaledonien utförde en
operation för att fria gisslan hos en lokal självständighetsrörelse.

Gisslan fritogs, men under operationen dödades 19 gerillamän och två
fallskärmsjägare dödades.

President Francois Mitterrand, som i egenskap av överbefälhavare hade
godkänt operationen, kallade resultatet "olyckligt". Hans rival -
statsminister Jacques Chirac - skickade tvärtom militären "varma
gratulationer". Experter tror att det var ett oklokt uttalande som blev
ett av skälen till Chiracs valnederlag.

Under valkampanjen, 27 mars 2002, öppnade plötsligt  en 33-årig sloven eld med
automatvapen på ett offentligt möte i Parisförorten Nanterre. Åtta
dödades och över 20 personer skadades. Gärningsmannen häktades och
och förhördes i flera timmar, varpå han kastade sig ut genom fönstret
från femte våningen.

Redan nästa dag la president Chirac ansvaret för den ökade
brottsligheten och våldet på den socialistiska regeringen, ledd av hans
chefsrival - premiärminister Lionel Jospin. Jospin hittade inget bra
svar och drabbades av ett sensationell nederlag.

Nationella frontens ledaren Jean-Marie Le Pen gick till andra
valomgången.

Nu är det hans dotter som försöker dra nytta av det inträffade genom att
tillfälligt inställa debatter och möten av respekt för de döda, medan
Sarkozy och Hollande pladdrar vidare.

Det första offret för Toulouseaffären kan märkligt nog bli EU:s
chefsdiplomat Catherine Ashton som i ett tal jämfört morden i Toulouse
med "det som händer i Gaza och andra delar av världen".

Hon kunde ha nämnt USA-massakern i Kandahar på 16 afghaner, mest
barn och kvinnor.

Istället tvingas hon nu av pro-israeliska organisationer ta tillbaka vad hon sade.

Antisemitiska mord får enligt dessa organisationer aldrig jämföras med
"den israeliska demokratins försvar mot terroristorganisationer helt inställda på
att utplåna den judiska staten."

Som vanligt ska massakrer noga särskiljas mellan "godartade" (dem vi begår)
och "skändliga" (de andras).

Stefan Lindgren

Källor: Bl.a. Ria-Novostis utmärkte Frankrikekorrespondent Andrei
Nizamoutdinov.

1 kommentar :

  1. Hej Stefan,
    det finns nog grund för dina misstankar i 8dagar om Sarkozy.

    Den franska inrikes säkerhetstjänsten DCRI tillbakavisade i tisdags att den av polisen skjutne Mohamed Merah skulle ha varit en av deras agenter (Spitzel). Chefen Bernard Squarcini sa, att attentatsmannen i Toulouse var ”varken angivare till DCRI eller till någon annan fransk eller utländsk tjänst”. I motsats till detta har den tidigare chefen för kontraspionaget DST, Yves Bonnet, förmodat (antagit) att Merah var verksam som spion. Till tidningen Dépeche sur Midi sa han, att hos DCRI var han inte känd som islamist utan hade hos dem varit en fast samtalspartner.

    Samtidigt betecknade den utrikes säkerherhetstjänsten DGSE som ”grotesk” berättelsen i italienska tidningen Il Foglio att Merah i sept 2010 med hjälp av den franska säkerhetstjänsten rest till Israel och dess palestinska områden. Mannen var då enligt israeliska armeradion där på ett falskt pass. En taleskvinna för invandringsmyndigheten i Tel Aviv sa, att det finns ”inget tjänstebelägg för att han kommit till landet under sitt eget namn”.

    Det här anges i jW som kommet från AFP.

    Vilken soppa!

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.