FiB

21 december 2012

Låt oss tala om folkföraktet

Huvudtema i svenska debatt har en längre tid varit de hot som politiker
- och nu även journalister - utsätts för.


Själv är jag sedan många år utrustad med teflonhud. När man som 16-åring
med Vietnambulletinen i hand fick veta att man borde "sticka till
Ryssland", så var det naturligtvis en del som blev knäckta.

Andra tog det med en klackspark, eller som i mitt fall (med 30 års
försening visserligen) gjorde som dom sa och åkte till Ryssland.

Men jag tycker att det finns en annan mycket större och viktigare fråga
att debattera: folkföraktet.

Det yttrar sig på många sätt.

I Dagens Nyheter idag avslöjas att Sveriges Radio registrera människor
som ringer in till "Ring P1". Dvs. de som ringer för att uttrycka en
åsikt blir registrerade för detta. Enligt det interna direktivet ska personens
politiska hemvist, sjukdomar, ålder och religionstillhörighet
registreras.

Täppas Fogelberg ska ha varmt tack för att han reagerat som han gjort.
För i det klimat vi lever i idag finns det många som
tycker att sådan registrering är okej. Som är benägna att se folket som
något som ska hållas i korta tyglar.

Ett brev jag fick från Försäkringskassan i veckan vittnar om samma sak.

Sedan 2010 har vi enmansföretagare inte kunnat sjukskriva oss, med
mindre än att vi drabbats av en minst 14 dagar lång sjukdom.
Den företagarfientliga reformen konstruerades av Maud Olofsson och alla
partier röstade för.

Nu har det på alla fronter blivit så svårt att få ut en normal
sjukpenning att systemet översvämmas av outnyttjade pengar. En stor del
skvätter man nu bort på FAS3 - där företagare kan få c:a 280 kr om dagen
för att övervaka en arbetslös.

Och nu, meddelar kassan, återställs möjligheten till 1 karensdag för
enskilda näringsidkare. Toppen!

Ända tills man kommer till det finstilta.

Om företagaren i fråga är sjuk, så får han inte sjukskriva sig!

("Om du väljer en kortare karenstid så gäller den inte för en sjukdom
som du redan har.")

Dessutom: Den som har fyllt 55 år kan inte välja kortare karenstid,
trots att detta är en förmån man i så fall får betala för.

Jag uppfattar dessa undantag så att de kriterier som gäller inom den
privata försäkringsvärlden, där man exempelvis inte kan teckna
livförsäkring utan hälsoundersökning, nu gör insteg även i det
offentliga sjukförsäkringssystemet.

Man ska vara ung och frisk för att få vara försäkrad.

Och jag hör inga protester! Jag vill ha en sjukförsäkring som gäller
alla - i synnerhet de som, vilket egentligen redan namnet säger,
drabbas av sjukdom.

Stefan Lindgren

4 kommentarer :

  1. Uppriktigt talat förstår jag inte kopplingen mellan hatet och hoten mot journalister från järnrörssajterna och det du berättigat beskriver som folkförakt.

    SvaraRadera
  2. Knut. "Koppling" mellan journalist/politikerförakt och folkförakt? Det kan vi diskutera om du vill, men jag ville kort och gott diskutera det växande folkföraktet som otillräckligt belyst. Är det inte viktigt? Jag har aldrig upplevt det så starkt som på senare år att politiker ger fullständigt f-n i vad folk tycker och att dom tycker att det är rätt åt oss som ska trampa runt i deras skit - bokstavligen. Skarpnäck inte ordentligt plogat sedan första snön. Alldeles nyss klubbade de mot en bred folkopinion igenom en bilväg Bagarmossen-Skarpnäck som punkterar hela grundtanken med Skarpnäcks trafikreglering. För att inte tala om de stora frågorna. Afghanistankriget är ju för Sveriges del en lång serie direkta lögner.

    SvaraRadera
  3. Jag är helt överens med dig om nedrustningens elände för vanligt folk, Afghanistan m m. Men hur kopplar du detta till hat- och hotfloden mot Åsa Linderborg? Det är fortfarande obegripligt.

    SvaraRadera
  4. Min utgångspunkt var ju att jag inte ville delta i debatten om politiker- och journalisthot. Men du menar tydligen att jag ändå måste diskutera "hat- och hotfloden mot Åsa Linderborg" samtidigt. En märklig och impertinent ståndpunkt.

    Men eftersom du är Knut Lindelöf och nödvändigtvis vill veta vad jag tycker i den frågan så är det självklart att journalister och politiker som hotas av t ex nynazister ska ha Säpo-skydd. Kanske gagnar det inte detta skydd att tala för mycket om det och ge nassarna reklam. Jag vet personer som levat bakom pansarglas i årtionden och fått hundskitar och dödshot med posten men valt att bara informera polisen. Överdriven offentlighet bara gagnar våldsverkare. När jag en gång i tiden jobbade på DN var det första jag fick lära mig att sånt (pyromandåd, självmord, nassehot etc) skriver man inte om. Det finns en viss smittoeffekt som en ansvarsfull journalistik kan undvika.

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.