14 mars 2013

Skammen Wen Jiabao










Jag har här på denna blogg skrivit om skammen Wen Jiabao, Kinas nu
avgångne premiärminister, vars släkt enligt öppna källor visade sig ha
korpat åt sig förmögenheter på sammanlagt 2, 7 miljarder dollar.

http://www.8dagar.com/2012/10/vad-mao-visste.html

Med osviklig klasskänsla skriver idag Svenska Dagbladets Ola Wong om att
den fine gamle Wen nu "riskerar att falla i glömska".



"Glöms Wen bort är det en skam", heter det

"Man kan se Wen Jiabao som ett exempel på det gamla konfucianska
problemet i motsättningen mellan att göra det moraliskt rätta i ett
orättfärdigt system.

Wens uppräkning på genomförda projekt i sin sista rapport till Folkkongressen
var en serie resultat värdiga en plats i historieböckerna. Wens största
stund var under jordbävningen i Sichuan 2008. Stats­tv visade hur han
stod vid rasmassorna och ropade till begravda skolbarn att de skulle
hålla ut. Där blev han "Farfar Wen", en hjälte för folket och världen.

Wen personifierade utvecklingen mot ett mer mänskligt Kina.

Ändå kritiserar reformvänner nu Wen och Hus era som tio
"bortkastade år". Den inflytelserika redaktören Deng Yuwen menar att de
misslyckades mer än de lyckades, och att partiet fått en
legitimitetskris på grund av växande inkomstklyftor och att
kommunistpartiet vägrar dela med sig av makten till folket.

Nye partiledaren Xi Jinping uppmanade under sin premiärresa
till Shenzhen i ett internt tal till kadrerna att de måste vara lojala
mot partidoktrinen och Mao, något som glädjer den rödbruna
vänsterfalangen i partiet. Xi pekade ut kritiken mot Lenin och Stalin
som en orsak till Sovjetunionens fall. I Kina är Mao både Lenin och
Stalin, och utan honom rasar hela templet. Wen däremot verkade resonera
som så att partiets blodiga historia är själva orsaken till dagens
problem. Enda sättet att gå framåt är då att göra upp med den. "

Det är klart att en verklig vänster i Kina måste stämplas som "rödbrun"
i Svenska Dagbladet som liksom andra svenska media tiger om
de stora klasstrider som pågår i Kina med miljontals inblandade i
strejker och olydnad.

Redan det faktum att grupper och rörelser som öppet knyter an till Mao
Zedongs linje inte kunnat stampas ut i dagens Kina tyder på att de är
starkare än man allmänt tror.

En detalj: 790 miljoner kineser påstås ha fått pensions- och
sjukförsäkring under Wens styre. Hur är det med de resterande 510
miljonerna undrar man.

På Maotiden hade folkkommunernas medlemmar "betald semester och sociala
förmåner såsom mammaledighet, sjukförsäkring, pensioner och tillgång
till kulturevenemang och fortbildning".

http://factsanddetails.com/china.php?itemid=1079.

Tack farfar Wen?

Stefan Lindgren

Inga kommentarer:

Home