FiB

13 mars 2014

(v) på russofobins barrikader

Antirysk affisch från Svoboda. Svär
inte, för om du gör det förvandlas du till
moskal (skällsord för ryss).
 



















Vänstertidningen Flamman har idag en ledare skriven av utrikesredaktören Henning S Rubin.

Föga förvånande argumenterar den för att vänsterpartiet måste fördöma "Rysslands intervention i grannlandet" Ukraina.


Vänsterpartiet måste tänka på valet. Att sticka ut huvudet i den här frågan kan kosta väljare och i sista hand statsbidrag.

Jag kan förstå dem. Till och med KP (f d KPML-r) föredrar att ha ett eget källarmöte när unga ukrainare och ryssar samlar till protestmöte mot kuppmakarna i Ukraina på lördag.

Sån tur att vi i alla fall är några stycken som har råd att säga sanningen.

Süssners försök att motivera den opportunistiska linjen är beklämmande. Det hade varit bättre att bara glida över frågan.

Vi ska ta argumenten i tur och ordning.

1. Han anklagar Ukrainas laglige president Viktor Janukovitj för att han "alltid försökt underblåsa den föreställda intressekonflikten mellan ukrainare och ryssar i landet". Påståendet är djupt okunnigt. Janukovitjs dagordning var ju just att minska spänningarna genom att lugna den rysktalande hälften av landet, bl.a. med en språklag som gav dem rätt att använda ryska i officiella sammanhang.

2. "Vissa vänsterdebattörer" säger att Janukovitj kuppats bort. "Lite skumt att Kreml säger precis samma sak". Ska exempelvis Stefan Lindgren avstå från den uppfattningen för att Kreml har den? Det är väl fakta som måste avgöra. Fakta är att det saknades tillräckligt antal röster i Verchovna rada för att anställa riksrättsåtal mot Janukovitj. Därför är han 1. inte avsatt, har 2. inte avgått och är 3. därmed formellt landets president.

3. "Rysslands intervention" kan inte rättfärdigas med att "ett högerextremistiskt parti ingår ni en kuppregering". Sin militära närvaro på Krim försvarar Ryssland med 1997 års flottavtal som ger Ryssland rätt att ha 25 000 soldater på Krim. Dessa har bl.a. rätt att vidta säkerhetsåtgärder för sina installationer. Man menar att lokala självförsvarsstyrkor nu står för säkerheten i stort på ön. Om Ryssland överskridit sina befogenheter ska det prövas i en gemensam ukrainsk-rysk kommission.

Ryssland har inte blandat sig i Ukrainas val av regering. Det är ju västsidan som intervenerat. USA har pumpat in 5 miljarder dollar i ett regimskifte, erkände Victoria Nuland. Fascistgrupper håller sig med väpnade förband som tränats utomlands. Utländska kommandosoldater från bl.a. academi ( fd Blackwater) har engagerats av kuppmännen. Om Süssner menar att Svoboda (5 regeringsposter), Spilne sprava, Högersektorn och allt vad de heter genomfört kuppen helt på egen hand är han ovanligt naiv.

Dessutom vill jag minnas att jag varit i diskussion med Henning Süssner tidigare, då det gällde Vitryssland. Han tillhörde det läger som vill stödja anti-Lukasjenko-oppositionen, medan jag alltid hävdat att det är vitryssarnas sak vem som ska vara president. Detsamma gäller naturligtvis Ukraina.

4. "Det ryska agerandet är ... lika förkastligt som USA:s krig i Irak..." Det är sannerligen till att ha sinne för proportioner. Om Irak till 70 % befolkats av amerikaner med stark hemlängtan som organiserat en fullständigt oblodig återförening, ja, då vore det en parallell. Och om inte om vore skulle käringen ha dödat björnen med kvastskaftet....

Krim har varit ett problem ända sedan 1991, ett problem som tillspetsats när Ukraina fascistiserats och de rysktalandes intressen angripits allt mer aggressivt . I och med statskuppen 22 februari då den laglige presidenten under automateld lyckades rädda livet och ta sig till Charkov och då landets författning förvandlades till makulatur tog Krims befolkning ställning för självständighet. Man tänkte sig då fortfarande en självständighet inom Ukraina.

Men genom fascisternas agerande - första beslutet blev att förbjuda ryska språket - radikaliserades opinionen på Krim och ett andra alternativ införes i folkomröstningen, att helt lämna Ukraina.

Detta är inget Putin hittat på. Det skedde trots Kremls politik och Putin signalerade så sent som i förra veckan att detta var en variant som man inte övervägt i Moskva.

Att Krim nu av allt att döma kommer att avskilja sig och i ensidig ordning utropa sig till del av Ryska federationen är något som kuppmakarna - och deras uppdragsgivare i väst - bär odelat ansvar för.Att de väckt åtal mot Krims ledare för att 1. ha gjort en "statskupp" och 2. ha "brutit mot författningen" tyder ju knappast på att man vill ha Krim tillbaka.

De som tagit i makten i Kiev har kallblodigt gjort sig av med Krim och 1,5 miljoner rysktalande väljare. Det är viktigt för att nödtorftigt kunna legalisera den styrande koalitionen i kommande val. Det kan bli svårt nog även utan Krim.

Stefan Lindgren

4 kommentarer :

  1. Tänk om alla (nästan) blir blåsta genom att Krimborna röstar för 1992 års ukrainska författning - då kommer ju denna 1½ miljon rysktalande väljare att vara kvar i Ukraina samtidigt som man har ett brett självstyre och de ryska baserna finns kvar. Vore inte det kanske det absolut sämsta alternativet för kuppmakarna i Kiev och deras uppdragsgivare? Just '1992' är väl kärnpunkten, inte anslutning till det ena eller andra landet?

    SvaraRadera
  2. Du har nog rätt i det Björn. Men jag tror att ilskan hos ryssarna på Krim är för stor. Vice guvernören i Dnepropetrovsk har ju lovat att hänga dem sen.

    SvaraRadera
  3. Nu tycker jag att du var lite orättvis mot Kommunistiska partiet. Jag vet inte om du har något personligt agg eller vad det är. I Ukrainarapporteringen tycker jag att de varit fördömliga. Läs Proletären så vet du. Jag bestämde mig för att bli medlem där på gamla dar främst på grund av deras föredömliga ställningstagande i Syrienfrågan. Jag läser din blogg regelbundet och tycker att den är mycket bra. Vilket också inkluderar ovanstående artikel där jag håller med om allt.... utom den taskiga käftsmällen mot KP som ju är en av de få politiska organisationer som öppet och tydligt pekar mot fascisternas maktövertagande i Ukraina. Sen är det möjligt att de kunnat göra ändå mer....

    mvh Pierre Stjernfeldt

    SvaraRadera
  4. Jag hoppas du har rätt.Men det känns frustrerande att de som i stort sett tycker likadant inte kan samla sig till gemensamma aktioner. I synnerhet nu när initiativet kommer från en grupp unga studenter. Vad vi skriver i våra tidningar som de redan invigda läser spelar kanske inte så stor roll.

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.