FiB

19 juni 2014

Hotet mot Afghanistans framtid

De här männen i Herat miste var sitt finger när talibaner upptäckte att
de hade varit och röstat.

















Dr Abdullah Abdullah meddelade igår att alla hans representanter i Afghanistans valkommission hoppar av sitt uppdrag. Precis som förra gången, när Abdullah förlorade mot Karzai, ropar han nu Fusk!

Abdullahs avhopp kan innebär att den etniska förkastningsbranten i Afghanistan vidgas.

Mot sig har han stora delar av det pashtunska elektoratet. Precis som förutsagts har de pashtunska väljarna mobiliserats kring dr Ashraf Ghani. Det har lett till att i pashtudominerade provinser som Khost fler har röstat i andra omgången än i första – för Abdullah är detta ett bevis på fusk.

Totalt sägs drygt 7 miljoner ha röstat i andra valomgången, upp från 6,6 miljoner i första omgången. Att avgöra om detta är trovärdigt  kräver förstås omfattande undersökningar på plats.

Man kan konstatera att  8 129 000 sägs ha deltagit i presidentvalet 2004, när Karzai valdes första gången. Vid hans omval hade siffran sjunkit till 4,6 miljoner. Så 7 miljoner nu, i ett strategiskt viktigt val, där Afghanistans öde efter USA-ockupationen är i vågskålen är kanske inte så orimligt.

Säkert har det förekommit omfattande fusk i Afghanistan. Men är det rimligt att anta att detta gång på gång specifikt skulle ha drabbat dr. Abdullah, eller är det rimligare att anta att han besegrats av en mobilisering av det pashtunska elektoratet?

Det är ingen hemlighet att många pashtuner, med rätt eller orätt, håller dr Abdullah medansvarig för förödelsen 1992-96  som ödelade 80 procent av husen i Kabul och krävde minst 30 000 människoliv. Dessutom ser man i kung Abdur Rahman Khans tradition en risk för att landet spricker, att folkgrupperna i norra Afghanistan glider i från pashtubältet. Den traditionella lösningen på det problemet har varit att se till att härskaren på tronen i Kabul är en välförankrad pashtun som knyter till sig nyckelrepresentanter för minoriteterna.

Var kommer då talibanerna in? De har varit motståndare mot val under ockupation från första början och även varnat medborgarna för att gå till urnorna. 68 omkom i olika terrordåd under andra omgången och en hel del blev av med ett finger sedan talibanerna sett att de varit och röstat (fingret färgas vid röstningen).

Men man ska komma ihåg att talibanerna är den sårade pashtunska stoltheten. Så länge ockupanterna är kvar kan de legitimera sina attacker, precis som ISIS i Irak lever på missnöjet med en regim som USA installerade och som därför har en begränsad legitimitet. I ett Afghanistan utan

ockupanter skulle sannolikt talibanerna vara ett hanterligt problem.

Afghanistan behöver inte bryta samman för att Irak gör det. Men problematiken är snarlik. Ockupationer löser inga problem. Men de skapar problem som det tar mycket lång tid att lösa.

Stefan Lindgren

4 kommentarer :

  1. Du verkar inte vara kompis med talibanerna längre?

    SvaraRadera
  2. Nu resonerar du lika endimensionellt som Lars Adacktusson, journalistisk pösmunk som kom ut som kd-pamp. När jag förslog något inslag om USA:s framfart svarade han "Är du taliban?" Finns verkligen inget annat val, att vara solidarisk med Afghanistans folk mot USA/Nato:s folkmord utan att för den skull förtiga grymheter som begås av motståndare till ockupationen?

    SvaraRadera
  3. Delar helt din uppfattning. Måste ha missat dina tidigare kritiska synpunkter på delar av talibanernas agerande.

    SvaraRadera
  4. Än en gång. Det handlar inte om att "kritisera" en eller annan afghansk strömning. Det överlåter jag med varm hand åt afghanerna själva.

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.