annons

1 augusti 2014

Konst och okonst

Peter Ekström (f 56), min barndomsvän och min medredaktör på Folket i Bild i början av 1980-talet, har utkommit med en ny bok, "Okonst" (Nya Doxa, isbn 9789157806123).

Där ger han sig på den gissar jag olösliga uppgiften att definiera "okonst" och därmed indirekt även konst. Utan att komma med definitiva svar resonerar han kring olika möjliga tolkningar. Mest handlar det om klass, smak och känslor.

En grundläggande fråga är förstås om det alls går att sätta upp kvalitetskriterier för konsten.

"Kitsch" lär ju komma från jiddisch "verkitschen", förbilliga (möjligen med bibetydelsen sentimentalisera), och syftade från början på allsköns billiga förfalskningar som fattigt folk prydde hemmen med. Länge har fenomenet varit förknippat med starka fördömanden, men periodvis har den fina konstvärlden "upptäckt" kitschen förborgade värden..

Av alla de auktoriteter som Peter Ekström citerar är kommunisten Broby-Johansen den mest fördömande:

"Det kallar sig konst, denna gyttjeflod av standardiserat svindleri med alla livsvärden, av systematiserad lögnaktighet som töms ut över den civiliserade mänsklighetens huvuden i smarta utspekulerade former som till exempel färgfilm och television, radiokonserver och tecknade serier, oäkta landskapsidyller, seriehäften, tegelstensromaner kondenserade till sju sidor... Den litterära konservindustrin ligger långt före de riktiga konservfabrikerna. De senare säljer i alla fall ännu inte buljongtärningar som Det bästa av kon."
Jag kan inte annat än dela Brobys synsätt, även om man idag kanske tvingats välja andra hatobjekt. En del av den grafik som utbjuds till läsarna i Svenska Dagbladet till tämligen höga priser tycker jag fyller kitschkriteriet, liksom en del av den nutida svenska konst som ropas in till sexsiffriga belopp på Bukowskis. Det mesta av TV-dramatiken, varav 90 procent amerikansk smörja, hör avgjort dit. När det gäller bildkonsten folk har på väggarna tror jag dessvärre inte att något blivit bättre. Dåliga fotoaffischer – för att inte tala om fototapeter som är stor business nu. Den goda konst till överkomliga priser som t ex Konstfrämjandet, Grafiska sällskapet och många enskilda konstnärer kämpar för att få ut är en droppe i havet.

Så långt har det gått att mycket av det som igår dömdes ut som kitsch har fått ett slags skimmer av kvalitet över sig.

Men jag tror att det enda absoluta kriteriet för kitsch är det som gör Broby så förbannad. Kitschen, okonsten, vill manipulera våra känslor på ett ytligt sätt, som inte inbjuder till någon reflektion. Genom att kitschen ofta är dåligt hantverk så rymmer den också ett kunskapsförakt. Men vad vi blir förbannade kommer att skifta i olika tider, och naturligtvis med vilka vi är.

Ta de ryska matrjoskorna som exempel. De "äkta" matrjoskorna var enkla, stiliserade bondkvinnor i sex lager. Först var de lackade, men när de blev barnleksaker började man lacka dem. Men redan från början var de faktiskt kopior av japanska motsvarigheter, som antagligen var kopior av kinesiska dockor osv. Om man så vill var de kitsch från första början.

När Moskva började ta emot turister föradligades matrjoskorna och började få guldfärger och under perestrojkan började man tillverka matrjoskor med politikerporträtt med ända upp till 30 gubbar inrymda i en enda matrjoska. Gårdagens kitsch framstår nu som folkligt hantverk och de nya avarterna som renaste kitsch.

Och från tid till annan kommer en konstnärlig modevåg som säger att kitschen är högsta mode. Kitschen blir camp och kan åsättas helt nya priser.

Men Peter Ekströms begrepp "okonst" rymmer mycket mer än kitsch och här blir det problematiskt. Både hans katalog över "okonst"-genrer och Lasse Åbergs katalog är alldeles för luddiga för att vara användbara. Vad är det man egentligen vill – lyfta upp allt skräp till ett erkännande och säga att allt är lika värdefullt, eller vill man lyfta fram sant konstnärliga värden i det en "fin" överklasspublik avfärdar som "okonst"?

Hur som helst levererar Ekström massor med stoff till diskussion i sin bok. Läs den.

Stefan Lindgren

1 kommentar:

fragmentarius sa...

Kanske detta kan bli av intresse:

http://ryskkonst.wordpress.com

Home