FiB

17 september 2014

Natomedlemskap - till allt utom namnet

Den avtalstext som den avgående regeringen lät offentliggöra igår är
skakande läsning.

Regeringen tänkte i smyg driva igenom något som innebär Nato-medlemskap till
allt utom namnet.

Att förhindra detta blir den stora uppgiften för alla som värnar Sveriges
nationella oberoende.


Så här formulerar regeringen avtalets syfte (protokoll 28 augusti):

"Syftet med värdlandsstöd är att säkerställa att värdlandet kan lämna
effektivt stöd för militär verksamhet på värdlandets territorium i samband
med övningar, krishanterings operationer eller insatser. Ett fördjupat
arbete med HNS skapar förutsättningar för att öka Försvarsmaktens förmåga
att ge och ta emot stöd. Ett avtal om värdlandsstöd blir endast tillämpligt
i de fall Nato genomför verksamhet i Sverige på inbjudan av Sverige som
värdnation."

Den beskrivningen stämmer inte med avtalet.

- Enligt avtalet ska Sverige öppna för Nato-operationer genom gemensamma
beslut av "behöriga" myndigheter. Dvs. Nato:s generaler har initiativrätt,
liksom svenska myndigheter. Vilka möjligheter har Sverige att säga nej i ett
hotfullt läge? Avtalet innebär att Sverige inte längre enkelt kan avvisa
militära framstötar från Nato med hänvisning till alliansfriheten.

- Det framgår också tydligt att det inte finns några begränsningar i
karaktären av Nato-operationer som definieras på följande vis:

"Militära insatser inklusive övningar, utbildning, experiment och liknande
verksamheter, eller utförande av ett strategiskt, taktiskt, service-,
utbildnings-, eller administrativa militära uppdrag som utförs av
stridskrafter; processen för att bedriva strid, inklusive angrepp, rörelse,
leverans och manövrer som krävs för att få målen i varje strid eller
fälttåg."

Sverige ska alltså kunna användas som bas för angrepp på tredje land - en
oerhörd formulering, en skakande tanke.

Vidare saknas det några som helst begränsningar för vilken vapenteknik Nato
får ta in i Sverige - kärnvapen är ingalunda uteslutna:

"Denna MOU (avsiktsförklaring) och dess följddokument som skall ligga till
grund för planering [...] för en mängd olika Natos militära verksamhet.
Dessa uppdrag inkluderar dem för vilka styrkorna som ska sättas in har
identifierats och dem för vilka styrkorna ännu inte har identifierats."

Sverige förpliktar sig att i alla lägen ge fullt stöd åt Nato:

"HN (Värdnationen) kommer att ge stöd inom sin fulla kapacitet, i mån av
tillgång och inom de praktiska begränsningar rådande omständigheter sätter,
åt de styrkor som sätts in på Nato-ledda militära aktiviteter."

"HN erkänner att rörligheten för sådana flygplan, helikoptrar, fartyg och
deras besättningar i och genom HN:s territoriella områden, kommer att ske
enligt ett allmänt godkännande av varaktig militär Nato-verksamhet."

Dessutom innehåller avtalet bestämmelser som är direkt oförenliga med svensk
grundlag och förutsätter grundlagsändring.

1. Nato:s SOFA-avtal (Status of Forces), som finns i en rad övergripande och
nationella varianter har alla de gemensamt att Nato:s trupper undandras
värdlandets jurisdiktion, dvs. de kan inte dömas för brott begångna i
Sverige, eller exempelvis krigsförbrytelser begångna med Sverige som bas.

2. Enligt paragraf 9.3 ska parterna hålla all "förtrolig" information hemlig
så länge parterna inte enas om ett offentliggörande. Den skrivningen strider
mot svensk offentlighetsprincip, enligt vilket handlingar är offentliga om
de inte uppfyller något av ett antal strikta kriterier för hemligstämpling.

Regeringens uppfattning att den enda svenska lag som påverkas är
Nato-truppernas befrielse från mervärdeskatt är skrattretande. Det är den
minsta av alla lagfrågor som avtalet reser!

En sak är helt säker. Hade detta avtal tecknats mellan
Hitlertyskland och Sverige hade vi obönhörligt dragits
in i kriget och vid krigsslutet tillhört förlorarnationerna.
Sverige hade med all sannolikhet ödelagts av kriget.

I valrörelsens allra sista partiledardebatt, mellan Fredrik Reinfeldt och
Stefan Löfvén undslapp sig Löfvén kommentaren: "Men du vill ju att vi ska gå
med i Nato". Reinfeldt stelnade till och påminde rivalen om att sådana
frågor bör behandlas bakom försvarsberedningens lyckta dörrar.

Nu höll inte det. Skandalen är en faktum, att alliansregeringen i elfte
timmen tycks ha släppt den sista självkritiken och blottat sina innersta
önskningar, att överlämna Sveriges nationella självständighet på en
silverbricka till Nato och därmed till USA och Pentagon.

Om Stefan Löfvén agerar förståndigt har han i detta avtal en fråga som
kommer att hålla alliansen (med eller utan SD) borta från regeringsmakten
för avsevärd tid. Och han behöver då inte frukta nyval.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.