FiB

7 oktober 2014

Fortsatt Nato-debatt i Borås Tidning

"Engelska flottan har siktats vid Vinga, ohoj, ohoj, ohoj!"
Och vad har den i lasten?
Debatten i Borås tidning om det svenska värdlandsavtalet med Nato rasar vidare. "Ska Nato få tillgång till baser för kärnvapenbestyckade ubåtar i våra bohuslänska fjordar?" undrade militärhistorikern Ingvar Leion 3 oktober och Lennart Palm svarade 6/10 moderaten Ulrik Nilsson.

Ingvar Leion skrev 3 oktober i polemik mot moderate f d medlemmen av utrikesutskottet Ulrik Nilsson:
"Nilsson påstår att under kalla kriget baserades neutralitetsdoktrinen, läs försvaret, på att vi skulle kunna få assistans från Nato i en konflikt. Påståendet är i grunden missvisande. Alltsedan andra världskriget var försvaret uppbyggt för att med egen kraft vara fredsbevarande. Och trots all mytbildning om ett under kalla kriget odugligt, cykeltolkande (!) försvar så har vi onekligen lyckats hålla oss undan krig. Hade inte försvaret byggt upp en fredsbevarande effekt under andra världskriget hade icke osannolikt tyskarna invaderat oss.
Försvaret skulle således ha, och syns under beredskapsåren ha byggt upp, tillräcklig styrka för att avhålla från angrepp. Vad säger att vi inte även framledes skulle kunna ha ett sådant försvar? Det handlar om politisk vilja. Lika väl som det framhålls att flyktingmottagande av moraliska skäl inte får handla om kostnader är det motiverat att se saken så, att försvaret av vårt folk och territorium av moraliska skäl inte i första hand ska handla om pengar. Det som krävs för att upprätthålla ett fredsbevarande, krigsavhållande, försvar, inte minst allmän värnplikt, ska som sagt av moraliska skäl avsättas till försvaret.
Ulrik Nilsson ger prov på en 'naiv strategi' när han föreställer sig att Sverige 'alltid har det sista ordet gällande aktiviteter i landet enligt värdlandsavtalet' med Nato. Det finns anledning att i en säkerhetspolitisk analys även räkna med fallet att Nato trots det svenska 'sista ordet' skulle kunna ställa krav, åberopande exempelvis samverkansbehov, på att få basera kärnvapenbestyckade ubåtar i den svenska skärgården. Av operativa skäl skulle därvid främst bohuslänska baseringsmöjligheter, exempelvis i Gullmarsfjorden och i Göteborgsområdet kunna komma ifråga. Insikten om denna möjlighet för Nato kan vara skäl nog för Ryssland att planera för motaktioner mot sådana ubåtsbaser. Därmed skulle risken för väpnade konflikter med Ryssland, kärnvapen mot Västkusten (!), öka för svensk del, och detta till följd av svensk 'samverkan med Nato'!
Vid en professionell säkerhetspolitisk analys kan man inte utgå från, som Ulrik Nilsson, att 'angrepp från Ryssland måste gå över antingen finskt eller Nato-territorium'. Mot bakgrund av erfarenheterna från Ukraina måste beaktas möjligheten att Ryssland med hjälp av så kallade separatister ökar sitt inflytande i Baltikum. Inte heller osannolikt att under egen flagg ockupera delar av eller rentav hela Baltikum, kanske föregått av aktioner mot Gotland.
Nato kommer naturligtvis i sådana fall att vidta motåtgärder men att gå så långt som till att förklara Ryssland krig kan nog ses som långtifrån sannolikt för exempelvis USA. Och i sådant läge krävs ett fredsbevarande svenskt försvar, läs ett försvar och med en armé grundad på i hög grad allmän värnplikt. "
I går svarade också Lennart Palm, seniorprofessor, Institutionen för historiska studier, Göteborgs Universitet, på Ulrik Nilsson. Han skrev bl.a.:
"Det kan inte råda någon tvekan om att Nilsson och övriga ansvariga medvetet undvikit offentlighetens ljus eftersom de vet att svenska folket inte vill ha in oss i Nato. Det är mycket avslöjande att det juridiskt snåriga dokumentet inte ens översatts till svenska.
En välvillig tolkning av den skandal det här rör sig om är att Ulrik Nilsson och andra Natovänner verkar leva i en bubbla av naivitet och okunskap. De tycks inte se USA:s järnnäve bakom Natos fraser om demokrati och humanitära insatser. De blundar för den sedan lång tid pågående inringningen av Ryssland. USA har 700 militärbaser spridda över klotet.Var har Ryssland motsvarande – i Mexiko, Kanada eller var? Vem försöker välta kärnvapenbalansen i Europa genom att flytta fram den så kallade antimissilskölden allt närmare Rysslands gränser, en sköld som riskerar ge Väst förstaslagsmöjlighet med sina kärnvapen och därmed upphäva den terrorbalans som hittills hindrat kärnvapenkriget. Och när de utmålar Ryssland och Putin som det stora hotet förbiser de realiteter som Rysslands faktiska resurser, ett land vars militära kostnader enligt SIPRI uppgår till cirka 10 procent av Natos, därtill ett land med en ekonomi i nivå med Italiens.
Nilssons beskrivning av Nato som en demokratisk organisation är minst sagt dubiös. Inte är det dess nytillträdde ordförande Jens Stoltenberg som bestämmer dagordningen. All erfarenhet visar att det är USA som har sista ordet, USA ett land som knappast är det demokratiska föregångsland Nilsson föreställer sig.
Sedan 1945 har USA oavlåtligt blandat sig i andra länders inre angelägenheter. I ett 80-tal amerikanska militära operationer mot andra länder efter 1945 har miljoner oskyldiga mist livet. Det har varit regel snarare än undantag att agera utanför folkrätt och FN. Några skrupler att samarbeta med antidemokratiska diktaturer som till exempel Saudiarabien eller latinamerikanska dödspatruller har aldrig förnummits.
Att regeringen i ett skymningsläge formellt skulle kunna neka Nato den hjälp och tillgång till de baser värdlandsavtalet planerar för, och att Nato skulle godta ett sådant nej, måste mot bakgrund av det ovanstående ses som övermåttan naivt. Att ge denna aggressiva krigsallians fullständig insyn i den svenska militära infrastrukturen berövar vårt land all handlingsfrihet och ökar dramatiskt risken att Sverige blir ett slagfält i ett eventuellt krig. "

2 kommentarer :

  1. Sedan är det inte alls säkert att NATO kommer och ”hjälper” oss. Vi har i den inte alltför avlägsna historien sett exempel på hur stormakter slingrat sig ur åtaganden när andra förment viktigare hänsyn krävde så. USA skulle aldrig komma Sverige till ”hjälp” vare sig under kalla kriget eller nu om det inte var i deras eget intresse.

    SvaraRadera
  2. Minns inte var jag läste det, men just den där tveksamheten över stormakternas pålitlighet som hjälpare när det kniper skall ha nämnts av Östen Undén som ett skäl att inte gå med i NATO.

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.