FiB

2 oktober 2014

Natodebatt i Borås Tidning


Göteborgshistorikern Lennart Palm går i Borås Tidning 28/9 till storms mot det s k värdlandsavtalet som myglar in oss i Nato och som gör att Sverige kan bli bas för anfall på tredje land.

Idag  fick han svar av en av de ansvariga politikerna.


Lennart Palm skrev bl.a.

"Snabbt får vi (BT 29 augusti) också reda på att Säve flygfält vore en
utmärkt Natobas. Avtalet är ytterst skrämmande läsning. Sällan har vi fått
se hur långt Natovännerna är beredda att gå för att bakom svenska folkets
rygg trassla in oss i en militärallians, stick i stäv med vår hävdvunna
alliansfrihet. Avtalet gör oss till säker måltavla i en framtida
stormaktskonflikt mellan Nato (läs: USA) och Ryssland,.

Så här sa regeringen 28 augusti: 'Syftet med värdlandsstöd är att
säkerställa att värdlandet (läs Sverige) kan lämna effektivt stöd för
militär verksamhet på värdlandets territorium i samband med övningar,
krishanteringsoperationer eller insatser. Ett fördjupat arbete med
(värdlandet) skapar förutsättningar för att öka Försvarsmaktens förmåga att
ge och ta emot stöd. Ett avtal om värdlandsstöd blir endast tillämpligt i de
fall Nato genomför verksamhet i Sverige på inbjudan av Sverige som
värdnation.'

Men särskilt det sista i beskrivningen är grundfalskt. Av själva
avtalstexten (på engelska [!] i regeringsprotokoll 28 augusti) framgår
nämligen att utöver svenska myndigheter också Nato får initiativrätt, dvs
rätt att i ett skarpt internationellt läge kräva ett direkt beslut om
svenskt krigsdeltagande.

Vad Nato kan kräva är oerhört vitt definierat. Bl a skall man kunna begära
svenska baser för angrepp på tredje land (läs Ryssland): 'Militära insatser
inklusive övningar, utbildning, experiment och liknande verksamheter … som
krävs för att nå målen i varje strid eller fälttåg.'

Regeringen lovar ett allmänt godkännande av fri rörlighet för Nato inom hela
vårt territorium och: 'för … flygplan, helikoptrar, fartyg … i och genom
(Sveriges) territoriella områden … enligt ett allmänt godkännande av
varaktig militär Natoverksamhet.'

Natos doktrin bygger på kärnvapen. Regeringen har därmed förbundit Sverige
att planera för införandet av sådana när den utlovar vad som måste betecknas
som ett obegränsat '… stöd efter all sin förmåga … åt de styrkor som sätts
in i Natoledda militära aktiviteter.'

I stället för att verka för fred och avspänning med sina grannländer, skall
Sverige alltså delta i Natos och USA:s hotfulla inringning av Ryssland.
Detta väldiga steg tar regeringen utan någon öppen debatt!"

I dagens Borås Tidning svarar Ulrik Nilsson (M), tidigare riksdagsledamot 
i utrikesutskottet på kritiken:


Lennart Palm skriver om det värdlandsavtal mellan Sverige och Nato som är på
gång. Mellan invektiv och uttalade personkränkningar påstår Palm att
regeringen försöker "mygla oss in i Nato".

Jag väljer för det första att inte föra diskussionen på
personkränkningsnivån eller att använda invektiv, säkerhetspolitiken är allt
för viktig för att döljas i högstämd vänsterretorik. För det andra vill jag
sätta frågan om Nato i sammanhang med den säkerhetspolitiska utvecklingen i
vårt närområde.

Av våra grannländer är Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen och
Tyskland med i Nato. I Finland liksom i Sverige förs för tillfället en
debatt om relationerna till Nato, dels i ljuset av gemensamma
internationella insatser, dels i ljuset av Rysslands pågående upprustningar.
Vi kan således konstatera att alla "fredliga" grannar antingen är
Nato-medlemmar eller har det under övervägande. Hur man då kan sätta Nato i
motsats till goda grannrelationer måste framstå som en gåta.

Under hela det kalla kriget var hela den svenska neutralitetsdoktrinen,
vilket sentida forskning visat, baserad på att vi skulle kunna få assistans
från Nato i en konflikt. Vårt oberoende var då kopplat till Nato.

I dag är hela säkerhetsbilden i Östersjön uppbyggd av att Estland, Lettland
och Litauen är medlemmar i Nato och att därför ett angrepp från Ryssland
måste gå över antingen finskt eller Nato-territorium. I båda fallen innebär
det att Sverige kommer i samarbete med antingen Finland eller Nato (enligt
artikel 5 i fördraget är angrepp på ett land att se som angrepp på hela
NATO). Återigen Sveriges säkerhetspolitik byggs i samverkan med Nato.

Sverige har vidare under de senaste cirka 20 åren medverkat i av Nato ledda
eller genomförda internationella operationer, varvid det gemensamma
säkerhetsarbetet betonats. Nu senast i Afghanistan, en insats som just nu
avvecklas.

Nato är en sammanslutning av demokratier, av länder som vi normalt har goda
relationer till och där handel och personutbyten är viktiga. Det är därför
lite underligt när Lennart Palm indirekt gör gällande att det är ett problem
att Nato har möjlighet att komma med initiativ i relationen med Sverige om
vi har ett värdlandsavtal.

Vilken av demokratierna är det som Lennart Palm förutser skall övergå från
demokrati till ett auktoritärt styre och få med sig övriga Nato-länder på
att ställa "orimliga" krav på Sverige. Är det Norge, Frankrike eller USA som
enligt Palm avfaller från demokratin, mänskliga rättigheter och rättsstatens
principer? Det skall också sägas att Sverige alltid har det sista ordet
gällande aktiviteter i landet enligt värdlandsavtalet, skulle Sverige vägra
så har vi den rätten.

I denna del så kan jag därför konstatera dels att vi redan har ett sorts
beroende av/samarbete med Nato, och att detta kunnat ske utan medlemskap och
utan att vår dubbla solidaritetsförklaring ifrågasatts av Nato. Vidare kan
jag konstatera att det egentligen bara finns två internationella
organisationer där det ställs krav på demokrati, EU och Nato. Jag har inget
problem att samverka med någon av dem.

I EU är vi medlem, även om Lennart Palm i artikeln anser att vi "lurades in
i EU", när det gäller Nato är organisationen starkt grundad i demokrati,
mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper.

Så till hanteringen. Försöker den avgående regeringen (även S delar
förslaget) att "mygla in oss i Nato". Vår svenska konstitution tydliggör att
regeringen är det organ som förhandlar i utrikes- och säkerhetspolitiska
frågor och att riksdagen hör i processen. Ett avtal presenteras när
förhandlingarna är avklarade och så skedde också vid ett gemensamt utrikes-
och försvarsutskott den 17 september.

Jag medverkade eftersom jag då ännu inte avgått ur riksdagen. Jag kan notera
att det gavs en utförlig information om avtalet och att ingen i det läget
uttalade någon kritik mot avtalet. Regeringen har i denna fråga följt gängse
rutiner och processer och därmed faller "myglet" på sin egen orimlighet.

8 dagars kommentar: Ulrik Nilssons svar är mycket intressant.
Om han har rätt skulle det exempelvis innebär att Sverige bör lämna FN.
Han påstår nämligen att de enda organisationer som kräver demokrati
är Nato och EU. Har han läst FN-stadgan, FN:s förklaring om de mänskliga
rättigheterna?

Formuleringen "att riksdagen hör i processen" är väl en felskrivning, men
kanske en freudiansk sådan?

red

1 kommentar :

  1. LP säger att Nato har initiativrätt - att kräva beslut om svenskt krigsdeltagande men enligt UNs replik har Sverige rätt att vägra när det gäller aktiviteter INOM landet. Han säger inte att vi har rätt att vägra krigsdeltagande utanför Sverige.

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.