FiB

19 januari 2015

Mina eller raket?

En buss i Indien eller Sri Lanka träffad av en Claymoremina.

















Kriget i Ukraina är en historia om en lång rad uteblivna
brottsutredningar.

Har OSSE verkligen utrett bussbeskjutningen i Volnovacha 13 januari?
Var det självförsvarsstyrkorna som sköt raketer eller var det
en av Kievregimens minor som exploderade?

Vem sköt de 110 identifierade civila offren på Maidan i februari i fjol
och de  18 polismännen?

Vem anlade branden i fackföreningshuset i Odessa 2 maj då minst 48
personer dödades och över 200 skadades svårt?

Vem sköt ner det malaysiska pasagerarplanet MH17 den 17 juli då 298
människor omkom?

Vem besköt en passagerarbuss i Volnovacha (35km sydväst om Donetsk), där
12 civila passagerare i en buss dödades och 17 skadades den 13
januari?

I samtliga dessa fall har USA blixtsnabbt lagt skulden på Ryssland och
de "ryska styrkorna" i Donbass (ett lömskt ordval).

Europa har följt efter och den ena sanktionen har följt på den andra.
Att Kiev uppenbarligen avsiktligt begravt utredningarna om Majdanoffren
och mordbranden i Odessa låtsas EU inte om. Ingen driver frågan.

Vad gäller MH17 har Kiev getts vetorätt mot alla offentliggöranden om
utredningen.

Och nu senast har OSSE publicerat sina fynd från Volnovacha som ser ut
att ge Kiev rätt och bildar en lämplig grund för fortsatta sanktioner på
det kommande utrikestoppmötet i EU.

Vid närmare betraktande tycks OSSE-undersökningen otillräcklig. Vad fann
man? Man gjorde en noggrann teknisk undersökning av två kratrar i det
område som besköts vid en vägspärr, heter det. Den undersökningen
redovisas inte närmare.

En rad detaljer lämnar tvivel om händelsen.

En videofilm visar hur artilleriprojektiler slår ner på ett fält norr om
en övervakningskamera, på båda sidor vägen. 30 minuter senare riktas
kameran mot den aktuella bussen, där katastrofen redan är ett faktum.

Det saknas samband i tid och plats mellan de båda momenten.

Militära experter säger att bussen skulle vara helt utblåst om verkligen
en Grad-raket slagit ned tio meter från bussen. Istället har den
pepprats med projektiler och de flesta fönstren krossats. Skadorna
påminner om skador från en exploderande mina.

Vägrenarna var minerade och precis vid bussen står en varningsskylt. I
en av videofilmerna finns en soldat som ser ut att bära en s k
claymore-mina. Det är en väska, hävdar Kiev-sidan. 

I en annan av videofilmerna ser man att epicentrum i kratern är
rektangulärt, vilket också skulle kunna tyda på en mina. Man hör också
hur Kiev-soldaterna diskuterar med varandra:

- Var är det där röret? varpå någon hämtar ett två sektioner av ett raketrör.

- Det ser bättre ut i bild om de ligger där, säger samma röst, och rören
placeras vid vägrenen.

Det kan vara fråga om oprofessionellt agerande, men det kan också vara
fråga om en medveten manipulation.

Allmänheten i Ukraina, likväl som i omvärlden, lämnas i ovisshet om vad
som faktiskt har hänt.

Kanske gör det i detta fall inte så stor skillnad. Båda sidor bryter mot
Minsköverenskommelsen och måste av omvärlden pressas tillbaka till
förhandlingsbordet.

President Porosjenkos inkallelseorder - som kom som ett brev på posten
efter Volnovacha - tyder på att han inte gett upp illusionerna om att
kunna storma Donbass.

En våldsam lösning, liktydig med folkmord på Donbass befolkning, är
något Ryssland knappast kan tillåta. Då blir det storkrig i Ukraina.

Engagerade svenskar bör lägga sig i vad OSSE sysslar med, vad UD gör och
vad media gör.

Själv skrev jag före jul till UD för att få veta hur den svenska
humanitära hjälpen till Donbass kommer fram. Jag väntar fortfarande på
svar.

Alla kan hjälpa till att försöka korrigera medias haltande information.
Dagens Nyheter har fortfarande inte publicerat det sensationella
vittnesmålet om att ukrainskt stridsflyg kan ha skjutit ned MH-17 - den
händelse som allra först utlöste USA:s sanktionskrig mot Ryssland.

Det vill säga om man inte räknar en artikel DN publicerade på webben 25
december - en tidningsfri dag. Perfekt tajming, som vanligt.

Stefan Lindgren


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.