FiB

14 juni 2015

Av Beevors lögn bidde en tumme...

Det ständiga beljugandet av allting ryskt är så systematiskt och har
gått så långt så att nyhetsvärdet av minsta lilla motvalls käring ibland är
oemotståndligt stort.
 
Tänk om vi skulle säga något ont om de västallierade i andra världskriget
den här veckan?
 
I åratal har vi fått höra att ryska pojkar våldtog 1,4 miljoner tyskor
och detredan innan de kom frram till Berlin där de ska ha våldtagit 130
000 till, enligt "gentlemannahistorikern" (Dagens Nyheter) Anthony
Beevor.
 
Men idag rapporterar Jan Eklund i Dagens Nyheter om massvåldsträkter på
de västallaierades sida. Vi presenteras helt nya siffror. Det totala
antalet våldtäkter ska ha varit 800 000 varav västmakternas soldater
skulle ha stått för 300 000.
 
Ryssarna är alltså fortfarande de stora busarna, men inte alls av den
omfattning som Beevor påstått. Från en och en halv miljon har antalet
ryska våldtäkter sjunkit till en halv miljon.
 
Om Anthony Beevor ljög och detta gick som Guds ord i en tokig i den
sasmlade västpressen, hur vet vi att de nya siffrorna inte är lika
grundlösa?
 
Sanningen att säga är våldtäkter, särskilt när det saknas vittnen, bara
i undantagsfall entydiga brott - se på fallet Assange! Hur välgrundad
kan en siffra som 800 000 våldtäkter då vara?
 
Kan historikern mer än så detaljerat och sanningsenligt som möjligt
redovisa de fragmentariska bevis - och felkällor som finns. En möjlig
felkälla är att våldtäkt i efterkrigstidens Tyskland i stort sett var
den enda möjliga indikationen för abort.
 
Vissa saker kan historikern veta mer bestämt. Jag minns ett samtal vid
ett kaffebord som helt av en slump kom in på bombningarna av Dresden.
Plötsligt säger en kvinna av tysk börd vid bordet, Barbara Brädefors:
"Ungefär 50 000 dog". Hur vet man det? undrade jag.
 
"Vi räknade dem", löd svaret. Barbara, måste då ha varit mycket ung, men
jag väljer ändå att tro på hennes siffra jämfört med de många överdrivna
skattningar som cirkulerar. Hon var i alla fall där.
 
Men antalet våldtäkter tror jag varje historiker gör klokt i att inte
uttala sig om.
 
Stefan Lindgren
 

2 kommentarer :

  1. Jag har just avslutat Miriam Gebhardts bok Als die Sodaten kamen och den är verkligen intressant och behandlar ämnet mycket allsidigt. Hon för ett mycket långt resonemang om hur många kvinnor, som blev våldtagna, och svårigheterna att skatta dessa. Hennes siffra bygger på antalet soldatbarn och en matematisk modell om den sannolika risken för graviditet och kommer fram till 860000 kvinnor men medger osäkerheten. Däremot blev många våldtagna flera gånger och gruppvåldtäkter vanliga.
    Boken rekommenderas å dt högsta.
    Håkan Bylund

    SvaraRadera
  2. Leif Strandberg skriver:

    Köpte på loppis härförleden "En kvinna i Berlin". Boken har inget angivet författarnamn men en Marta Hiller (1911-2001) är författaren till boken som i dagboksform beskriver perioden 20 april - 22 juni 1945. Mycket gripande och nyanserad - är även filmatiserad (men har ej sett filmen).


    Leif Strandberg
    psykolog
    Hälsingland

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.