Våd dröm från 1951. Omslag på Collier's 27/10 1951. Västsoldater ockuperar Ukraina och Ryssland efter inledande kärnvapenslag.

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski, med examen i antisovjetism
från Harvard, utgjuter sig på en helsida över ambassadör Tatarintsevs
påstådda "folkrättsbrott". Ryssen har uttalat "olagliga hotelser" mot Sverige
heter det.

Det är något som saknas i resonemanget: logik.



Sverige är i sin suveräna rätt att gå med i Nato, skriver Wolodarski.

Men om Ryssland i så fall kommer att reagera på det, säger Wolodarski
att det är "ett folkrättsbrott".

Hör inte Wolodarski vad han säger?

Den ena sidan har i den nationella självständighetens namn rätt att
med hänvisning till "det ryska hotet" organisera sig i pakter,
bedriva övningar vid Rysslands gräns och röra sig med kärnvapenbärare
minuter ifrån t ex Leningradområdet med 7 miljoner invånare.

Men den andra sidan kan - enligt Wolodarski - inte reagera på en sådan
militär uppladdning vid dess gränser för att öka sin egen säkerhet?

Såsom en edsvuren i de rättfärdigas religiösa sammansvärjning 
hör inte Wolodarski hur logiken i hans eget resonemang haltar.

Sverige har haft fred med Ryssland i 206 år. Jag tror inget annat
grannland till Ryssland har haft fred med ryssarna så länge. I stället
för att fira detta och vårda detta som en nationell klenod fortsätter
Wolodarski att som en berusad SD-are vifta med järnrör mot Tatarintsev.

Beviset för att Ryssland önskar krig med Sverige är att det finns
ryska underrättelsemän på den ryska ambassaden.

Förnekar Wolodarski att Tyskland, Frankrike, Israel och inte minst USA bedriver
underrättelsearbete i Sverige?

CIA har ju utmärkt sig genom att bl.a. shanghaja folk på öppen gata och
föra dem till hemliga fängelser i andra länder (visserligen med
regeringen Göran Perssons godkännande, men likväl i strid mot
folkrätten).

Så sent som 2011 avslöjades att CIA-agenter bedrev "terroristspaning" i
Sverige utan svenska myndigheters kännedom
(http://www.svd.se/sapo-stoppade-cia-operation).

Så vad är det som gör att utländska agenter i det ena fallet är ett
"krigshot" och i det andra fallet inte?

Enligt Wolodarski lider Ryssland av paranoia (en uppfattning han
tillskriver Sven Hirdman). Men är det verkligen paranoia om ett land
som invaderats av tataro-mongoler, svenskar, polacker, fransmän, tyskar
etc. ser det som nu pågår runt dess gränser som ett krigshot.

Om jag bara tar rubrikerna från dagens Yahoo-gruppmeddelanden om Nato
så lyder de:

Latvia: U.S. Warplanes Simulate War Near Russian Border
U.S. Army Paratroopers Storm Baltic Beach
U.S. Armored Forces Lead War Games In Bulgaria
Saakashvili Auctions Off Odessa To American Investers
As Planned/Predicted: Ukraine Substitutes NATO For Russian Arms
Pentagon Chief's European Trip To NATO HQ, Russian Border
7 Spain: U.S. Strike Forces To Remain At Air Base Permanently

Hur föreslår Wolodarski att Ryssland ska tolka sådana nyheter? Som
uttryck för ett framväxande fredsintresse i väst?

Idag vet vi ju också oerhört mycket mer om vad som verkligen planerades
under det kalla kriget. Det fanns fullfjädrade planer på atombombskrig
mot Sovjet som skulle följas av en USA-ockupation, naturligtvis
framställd som en internationell eller FN-intervention i frihetens namn.
Precis så som Führern förklarade 16/7 1941 (Bormannmemorandat):
"vi betonar att vi vore komna med frihet..." (wir betonen dass wir die
Bringer der Freiheit wären).

Ingen nation har (i absoluta tal) förlorat så många människor på krig
som Ryssland. Minnet av dessa krig har blivit något av en
gränsöverskridande ideologi i Ryssland. Den är en stark fredsfaktor som
vi ska vara tacksamma för, en garant att Ryssland inte kommer att låta
sig provoceras, just för att den ryska nationen vet mera om vad krig
innebär än de flesta andra.

På tisdag kl 15 samlas några människor vid riksdagshuset för att
uttrycka sin oro över att Sveriges regering låtit sig påverkas av en
oansvarig Rysslandshets.

Fiktiva gränskränkningar har använts för att sprida Rysslandspanik,
trots att gränsincidenterna är mycket färre än under det kalla kriget.

Påståenden om aggression har inte haft något annat underlag än
Pentagons analyser och ett faktaunderlag, som om det existerar,
inte har offentliggjorts.

I synnerhet efter åtta år med Carl Bildt, då Sverige stått som påhejare
av ett angreppskrig i Georgien, kuppen och det åtföljande inbördeskriget
i Ukraina och de facto-brytningen med Vitryssland, måste Sverige
anstränga sig att bryta isen med Ryssland.

Börja med att riva hjärnridån!

Stefan Lindgren