FiB

12 september 2015

Rosling med skon på bordet

Professor Hans Rosling med skon på bordet i dansk TV. Går genom rutan som när Chrusjtjov en gång bankade med skon i FN:s talarstol.

Mycket av det Rosling säger är sant, närmast självklarheter. Men varför granskar ingen hans budskap närmare?

När han exempelvis säger att 8 av 10 i världen har elektricitet idag. Vad innebär det? Jag rekommenderar alla att se filmen Elektricitetstjuven om människor i Indien som på pappret har lyckan att tillhöra Roslings lyckligt lottade 80 procent. I praktiken innebär det att de har elektricitet ibland. Oförutsägbart när.

http://www.ur.se/Produkter/179421-Varlden-Eltjuvar-i-Indien

Samma sak gäller Roslings olika uttalanden om fattigdomen i världen. Man ska ha klart för sig att antalet fattiga styrs från New York, där man sätter det antal dollar per dag som anses vara "fattigdomsgränsen". En dollar upp eller ner flyttar hundratals miljoner till eller från fattigdom.

Dessutom är fattigdom för komplext för att mäta i en parameter. Förra gången jag besökte Karachi var de 3 miljoner där, nu är de 15. Enorma befolkningar byter en jordbrukande tillvaro mot en lönearbetande tillvaro, som innebär ett bättre liv - under gynnsamma förhållanden. Under andra inte.

I Indien lever 645 miljoner fattiga och där pågår det största markrofferiet sedan Columbus, enligt officiella indiska handlingar (läs Jan Myrdals "Röd stjärna över Indien",2011).

Hans Rosling är i stort sett positiv till den moderna kapitalismen. Han gillar Coca-Cola och globalisering. Och hans idoler är de stora multisarnas företagsledare, det är dom "som kan det här bäst" (Rosling i DN 8/9)

Han är i grund och botten en rätt ordinär Panglossgestalt med typisk liberal bias.

Hög tid att ta diskussionen om Rosling, alltså.

Stefan Lindgren




6 kommentarer :

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  2. Jag har skrivit 2 - liknande - blogginlägg om Hans Rosling syn på saker och ting. Den senaste från februari 2014 är "Förskönar Hans Rosling verkligheten?" (http://jinge.se/allmant/forskonar-hans-rosling-verkligheten.htm). Jag lärde känna Hans 1968 då vi studerade medicin i Uppsala (se blogginlägget).

    Vidare har jag skrivit en artikel i FIB/Kulturfront i frågan. I FIB:s sommarnummer i frågan.

    Bortsett från det finns mycket goda skäl till en närmare, kritisk granskning. Kanske dags nu.

    SvaraRadera
  3. Korrigering. Artikeln fanns visst i FIB/Kulturfront nr 8 2011.
    Instämmer i behovet att kritiskt granska Hans Roslings inflytelserika påståenden.
    I mitt blogginlägg (se tidigare kommentar) skrev jag bl.a.
    "I en av få skriftliga presentationer skrev han i en kolumn i DN 5 januari ”Lösningen är att sluta tala om i-länder och u-länder. Hälften av världens befolkning bor nu i medelinkomstländer med mellan 1.000 och 10.000 dollar växelkurs per person i BNP.” Detta må stämma, men han skriver också korrekt om ”den absoluta fattigdomen bland de fattigaste 2 miljarderna av våra medmänniskor” – vilket verkligen visar att det är rimligt att tala om u-länder.

    I ”World Development Report 2010” från Världsbanken, presenteras (sid. 375) en indelning i 43 låginkomstländer med BNP per invånare och år på motsvarande 975 US dollar eller mindre, 99 mellaninkomstländer på 976-11 905 USD och 67 höginkomstländer på 11 906 US dollar eller mer. Det finns alltså väldigt stora skillnader i BNP och levnadsnivå mellan olika länder, som man inte trollar bort genom att låta bli att tala om i-länder och u-länder."

    " I Indien, ofta framställd som en nyliberal framgångssaga, är 42 % av invånarna (knappt 500 miljoner) extremt fattiga och utgör 38 % av alla extremt fattiga på jorden, medan 845 miljoner är fattiga enligt Världsbankens mått. Enligt en MPI-rapport bor fler fattiga i 8 delstater i Indien än i de 28 fattigaste länderna i Afrika. Enligt en annan rapport har andelen som lever under svältgränsen ökat med på landsbygden mellan 1993-94 och 2009-2010. (.http://www.thehindu.com/opinion/columns/Chandrasekhar/article2910006.ece).
    Samtidigt har antalet miljardärer och mångmiljonärer ökat kraftigt i Indien. De 8 200 rikaste (0,006 %) av landets invånare äger 70 % av landets tillgångar

    "I sin kolumn i DN 5/1 2013 skriver Hans Rosling inget om klimatfrågan. Inget nämns om USA:s kraftiga rustning, om de folkrättsvidriga och brutala krigen i bl.a. Irak och Afghanistan, med tortyr och användning av uranvapen. Dessa beror främst på den enda supermaktens tydliga strävan efter kontroll över så stor del av jordens resurser som möjligt, vilket bottnar just i kapitalismen och dess drivkrafter, något som behandlats i flera andra inlägg på denna blogg. Och kapitalismen är det stora hindret för en helt nödvändig omställning för att rädda klimat, miljö och kanske rentav mänsklighetens överlevnad. Det förefaller lämpligt att Hans Rosling överväger att nyansera sin bild och tar med annan central information om läget i världen framöver."

    SvaraRadera
  4. Frågan är om inte lantlivet ofta byts ut mot en tillvaro som påminner om det scenario som t ex Dickens och Engels skildrade bland 1800-talets brittiska arbetarklass. Och förutom smuts och misär också åtföljande alienation.

    Och frågan är också om delar av den ekonomiska verksamhet som förekommer på landsbygden räknas in i t ex Världsbankens statistik då det ju här ofta handlar om matproduktion för egen räkning. Levnadsomkostnader torde dessutom vara högre i städerna.


    http://www.wsws.org/en/articles/2015/07/11/poor-j11.html

    http://www.wsws.org/en/articles/2015/04/17/pove-a17.html

    Carl Claeson
    hieronymous_@hotmail.com

    SvaraRadera
  5. Khrustjov bankade med knytnävarna i bordet. Skon var ett fotomontage i en amerikansk tidning.

    SvaraRadera
  6. New York Times hade fler bilder, bl a en där han sitter i sin bänk med skon framför sig. http://www.pravda-tv.ru/2013/03/05/22743 Det är lustigt att ryssarna verkar så måna om att förneka skon. Det är antagligen en mycket grövre gest där än här.

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.