Först hittar Israels underrättelsetjänst "bevis" för att Syriens
regering har använt giftgasen sarin.

Några dagar senare säger USA:s försvarsminister att han inte tror på det
och så ytterligare några dagar senare att han med "en viss grad av
varierande säkerhet" har fastställt att kemiska stridsmedel - och
specifikt saringas - har använts i Syrien.

Varför har då USA i praktiken stoppat den FN-undersökning av
användning av kemiska stridsmedel som Syrien har begärt?



Skrivningen idag torsdag innebär en kovändning från herr Hagel, som
så sent som i tisdags avvisade påståenden från Israels underrättelsechef - доставка цветов в Братске,
Itai Brun, att den syriska regeringen har använt kemiska vapen
vid flera tillfällen.

Vidare säger Hagel att "all användning av kemiska vapen i Syrien mycket
sannolikt härstammar" från den syriska regeringen.

President Obamas har tidigare sagt att användning av
kemiska stridsmedel är en "röd linje" för USA bortom vilken man kan
tänka sig att ingripa militärt i konflikten.

För att inte inskränka presidentens handlingsfrihet innehöll Hagels
uttalande en brasklapp: medlen har inte kunnat spåras till källan "så vi
kan inte bekräfta hur exponering skett". Kort sagt, USA vet ingenting
mer än att sarin finns i Syrien, vilket världen visste tidigare.

Men (de motsägelsefulla) påståendena från Hagel om att man ändå trots
att ämnen inte kunnat spåras påstår sig veta att sarin skulle ha använts
av regeringen i strid väcker en lång rad frågor:

- Var är till att börja med massförstörelsevapenen i Irak som motiverade
invasionen av det landet? USA:s trovärdighet i den här typen av frågor
är noll.

- Varför har USA å ena sidan i praktiken saboterat den undersökning som
FN:s säkerhetsråd - på Syriens begäran - beslutade om och å andra sidan
föranstaltat om en egen (med Israel) undersökning som ingen neutral part
har inblick i?

- Om det faktiskt skulle ha påträffats spår av kemiska stridsmedel, hur
kan man avfärda uppgifter om att terroristerna tillgripit sådana? Det
finns ju till och med videofilmer där terrorister stoltserar med sina
kemiska stridsmedel. Se t ex den här videon. 

- Slutligen: hur skulle ett militärt angrepp på Syrien kunna "säkra"
dessa vapen, som McCain talar om? Är det inte tvärtom så att ett
militärt angrepp på Syrien av USA/Nato verkligen skulle skapa en risk
att de antingen kom till användning i händerna på regeringen eller att de
råkade i händerna på rebellstyrkor som USA/Nato inte har det bittersta
inflytande över?

Man kan också fundera över tajmingen i Hagels utspel:

1. De båda biskopar som kidnappats i Syrien har ännu inte kommit till
rätta. Om terroristerna har dödat två av Syriens högsta kyrkomän kan det
inte undgå att uppröra en stor världsopinion. Det handlar om Syruiens
kristna minoritet (5 procent) vars liv står på spel. USA har inte
kommenterat frågan utan väljer att tala om annat...

2. Bostondramat var ett hårt slag mot USA:s politik att kalla
terrorister i andra länder som Syrien, Ryssland och Kina för
frihetskämpar, men när smittan når USA är det plötsligt ensamma
galningar. Det måste vara genant för Vita huset att deras
"demokratibistånd" i Syrien går till grupperingar som spränger deras
egna medborgare i luften.

3. De syriska regeringsstyrkorna har haft framgångar på sistone och
problemen i den USA-riggade Nationella koalitionen gör att utsikterna
för en rebellseger i Syrien ter sig allt mer illusoriska.

Dessvärre visar erfarenheten från de sista 10-12 åren att det är att
hoppas på alldeles för mycket att tro att logiska argument skulle bita på
USA:s ledning.

Stefan Lindgren