FiB

8 september 2016

Släpp ut Assange!

Assange 2010 i Stockholm. Och 2016, efter fem års
fruktlös väntan på svensk åklagare.

Att åklagarmyndigheten hade parerat Uppdrag granskning med en egen presskonferens är intressant som fenomen.

Uppenbarligen anser åklagaren att det är viktigt att hon har ett forum där hon kan tala oemotsagd, dit försvaret inte har tillgång.



SVT:s program var opartiskt i den meningen att alla sidor fick komma till tals. Inget principiellt nytt framkom på Nys presskonferens.

Men väl kända sanningar framställdes på ett för henne förmånligt sätt.

Enligt Ny har hon arbetat oupphörligt för att få till stånd ett förhör. De fem veckorna av overksamhet direkt efter polisanmälan förbigås med tystnad, ty Assange "gjorde sig inte tillgänglig för förhör".

Som försvaret påpekade i Aktuellt har den misstänkte ingen skyldighet att medverka i utredningen. Det vilar helt på åklagaren att agera så att förhör kommer till stånd.

Genom att låsa sig vid att förhör måste ske i Sverige - med en frihetsberövad Assange - blev det inte heller något förhör under de följande åren, för vilket Assange inte heller kan lastas,

Vad Marianne Ny kallar de "höga kvalitetskraven" kan inte tolkas på annat sätt än att kvalitet uppnås om han sitter under välgörande inverkan av svenskt häkte, inte under några andra förhållanden.

Misstanken ligger nära till hands att åklagaren de första fem veckorna drog fötterna efter sig för att först kunna frihetsberöva Assange innan han förhördes. Vem som helst inser att detta är ett maktspel och att häktning och isolering i svensk häkte kan försätta även den mest oskyldige i klädsam svettning inför förhör och få hen att kanske göra oöverlagda medgivanden i ett upprivet tillstånd.

Marianne Ny upprepade att förhör på videolänk, telefon eller överhuvudtaget utomlands riskerade att "inte leda framåt". Hur definierar hon detta "leda framåt"? Kan ett totalt förnekande av alla anklagelser från början - som är att vänta från en helt oskyldig människa - "leda framåt"?

I Stockholms tingsrätts beslut om fortsatt häktning i maj 2015 heter det "Åklagaren har vidare anfört att åtgärden att begära J.A. häktad hade som syfte att möjliggöra genomförandet av förundersökningen och en eventuell lagföring, dvs. inte enbart att hålla ett antal förhör".

Just det, ett "kvalitativt" förhör som "leder framåt" ska leda till "lagföring", häktning, åtal, fällande dom och fängelse.


Ligger inte slutsatsen nära till hands att Assange betraktas som dömd på förhand om förhör i en förundersökning har ett sådant dubbelt syfte?

Vart tog svenska åklagares berömda skyldighet att även tillvarata den misstänktes intressen vägen?

Istället för att förhålla sig med objektivitet till anmälarnas version har Marianne Ny hela tiden talat om "allvarliga brott" och "allvarliga sexualbrott".

Men våldtäkt, mindre grovt brott, som nu är den enda misstanke som kvarstår mot Assange återfinns inte i förteckningen över "allvarliga brott" i lagens mening (se här t.ex.).

Man kan undra var balansen i rättssystemet tar vägen om åklagarmyndigheten använder sina administrativa resurser till att påverka media och allmänhet utan att försvaret har samma möjligheter?

Statliga PR-konferenser för den ena sidan i pågående rättssak borde inte förekomma. De utan tvekan skickliga rättstolkarna begick under press allvarliga översättningsfel som riskerar att vilseleda utländska journalister, och eftersom ingen motpart fanns till hands kunde de inte balanseras.

Nu återstår att hoppas på att Svea Hovrätt i nästa vecka sätter stopp för den fortsatta farsen. Upphäv häktningsordern mot Assange. Att Sverige skulle medverka till att ytterligare förlänga hans plågsamma situation står utom all proportion till det mindre grova brott han anklagas för.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.