FiB

14 november 2016

Förlorarnas möte


Idag mottog statsminister Stefan Löfven Ukrainas president Petro Porosjenko på besök i Rosenbad.

Det var ett förlorarnas möte. Förtroendet för Porosjenko hemma i Ukraina är under 10 procent och förtroendet för Stefan Löfvens låg senast på 35 procent, långt under moderatledarens siffra.

Båda upplever nu valet av Donald Trump som ett hot.

När Porosjenko besökte Washington 19 september ville han träffa båda presidentkandidaterna men fick nobben av Trump.

Kort innan, 8 september, hade Trump förklarat på TV-kanalen MSNBC, att han vill förbättra förbindelserna med Ryssland.

28 juli förklarade han att han i händelse av seger i valet skulle överväga att erkänna Krim som en del av Ryssland, liksom upphävandet av sanktionerna. Observera att han inte använde ordet "annekterat" om Krim - signalordet som alla ryssätare använder, men som saknar tillämplighet på situationen.

Som Trump korrekt påpekade ville en majoritet av Krimborna tillhöra Ryssland.

I veckan tog Porosjenko emot USA:s ambassadör i Kiev och sade då med sitt sötaste leende att han gratulerade Trump till valsegern - fast han vet att den undergräver hans internationella stöd.

Men i Sveriges regering har Porosjenko, chef för en stat som antar alltmer fascistiska drag (partiförbud mot kommunister, diskriminering av rysktalande, trakasserier av Ukrainas socialister, angrepp på TV-stationer, daglig beskjutning av civila bosättningar i Donbass) en trogen vän.

Sverige är med och finansierar en regim som tillkommit genom en våldsam kupp och som håller sig vid makten genom en brottslig politik. Vare sig morden på Majdan i februuari 2014 eller i Odessa 2 maj samma år har klarats upp, helt enkelt för att de skyldiga finns bland regimens tillskyndare.

Att Löfven nu smickrar och krusar detta diktaturens kreatur är en skam för Sverige och för Olof Palmes arvtagare.

Samma dag som Porosjenko besökte Stockholm gick det statsfinansierade Utrikespolitiska institutet ut med en sällsynt amper bulletin riktat mot Donald Trump med anledning av att skaparen av den "rasistsiska och sexistiska" nyhetssajten breitbart.com utsetts att sitta med i kommande regering i USA. Läsarna kan döma själva...

Redan innan Trump tillträtt försöker Löfven göra sig omöjlig i Washington. Det är en anmärkningsvärd omsvängning efter hans undergivna, devota besök hos Obama för ett år sedan - då det skrevs avtal som grovt kränker den svenska alliansfriheten.

Det tycks som om den tidigare följsamheten mot USA har ersatts som riktmärke för den svenska regeringen med en rent russofobisk agenda.

Goda relationer till USA är ett dock ett verkligt svenskt intresse, inte minst på grund av de ekonomiska och historiska banden. Medan den antiryska hysterin inte är ett svensk intresse. Det är inte heller ett europeiskt intresse, utan en politik som tillkom som eftergift för USA starkt antiryska geopolitiska äventyrligheter från 2012 och framåt.

Att Sveriges regering ska fortsätta att föra en amerikansk politik som redan övergivits av USA, är minst sagt bisarrt.

Jag ser bara en enda lösning på denna konflikt mellan verkligheten och regeringen Löfvéns politik.

Och det är att erkänna verkligheten och snarast dumpa Löfvéns regering. Den får gå samma väg som Obama/Clinton och som deras beläte i Ukraina knappast heller lär undvika.

Sverige behöver en svensk version av trumprevolutionen, att politiker förs till makten som lyssnar till folket, som har förnuftet i behåll och står fria från all krigspolitik. Därmed inte sagt att Trump kommer att föra någon politik som Sverige ska kopiera.

Det är "revolutionen" jag är ute efter.  En ny politisk kraft som kan göra rent hus med det gamla stagnerande politiska etablissemanget, inlåst som det är i sin ofruktbara triangel som inte förmår ens identifiera något av de stora problem Sverige har idag. Novemberupproret?


Stefan Lindgren

7 kommentarer :

  1. Stark och strålande analys av Stefan Lindgren. Personligen är jag dock mycket misstänksam mot den oberäknelig Trump. Ta inte ut något i förskott är mitt tips.

    SvaraRadera
  2. Oberäknelig Trump? Njae, kanske det, men varför måste det vara dåligt? Vi visste precis var vi hade Hillary och ärligt talat kom världen undan med nöd och näppe. Sen är han ju inte politiker heller för de vet ju precis hur man säger en sak och gör en annan. Jag trodde ju inte i min vildaste fantasi att vänsterpartister och socialdemokrater här i Sverige skulle vara så servila inför USA/NATO och att Wallström skulle vara en större katastrof än Bildt men ack så fel jag hade. Så vem är egentligen förutsägbar i politiken?

    SvaraRadera
  3. "Tjänare Vladimir Vladimirovitj, läget ? Jag hade tänkt mig att vi skulle ut på fisketur, ni lär ha underbara vatten ?" Ja, Donald Trump ringde Moskva igår och nätets kommentarsfält på bägge sidor formligen exploderade i eufori, "vi folket är inte era fiender" var budskapet.
    I Europa är förvirringen total, de yra hönsen springer över varann i hönsgården. Fa'an den nya tuppen är galen, han tycks strunta i oss, vi som är så fina, bättre än alla andra.

    SvaraRadera
  4. Den utrikespolitik Hillary Clinton formulerade under valkampanjen tycktes mig mycket farligare än Donald Trumps, som säger sig vara inställd på samarbete, inte minst med Ryssland. Å andra sidan delar jag Noam Chomskys oro över Trumps inställning i klimatfrågan. Det är svårt att veta om Trump verkligen menar vad han säger när han avfärdar den globala uppvärmningen eller om han helt enkelt är okunnig. Det senare verkar trots allt mindre troligt; det vimlar av experter som i så fall kan tala honom till rätta.

    Det stora problemet ligger i att försök att snabbt minska koldioxidproduktionen står i konflikt med den ekonomiska tillväxten. Om det inte förhöll sig så hade klimatproblemet antagligen redan varit löst. Utan fossila bränslen upphör ekonomierna att fungera - i varje fall som våra samhällen och energisystem för närvarande ser ut. De nuvarande systemen har dessutom byggts upp under ett sekel och övergången till mer hållbara system är en process över åtminstone flera decennier.

    Dock sker lovande framsteg. Se t.ex. mitt inlägg på jinge.se om den nya intressanta typ av bridreaktor som utvecklats på KTH i Stockholm:

    http://jinge.se/allmant/bill-gates-vi-behover-socialism-for-att-radda-varlden.htm

    Per-Olov Käll, professor em. i oorganisk kemi vid Linköpings universitet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle en långsam global uppvärmning vara farligare än risken för ett världskrig? Så befängt!

      https://anthropocene.live/2016/11/15/isabella-lovins-nordkoreanska-retorik-fortsatter/

      Radera
  5. Är det inte märkligt att vi i vänster vill har mörkblå högermän i makten?

    SvaraRadera
  6. Problemet är att begreppen vänster och höger har shanghajats av gängse media och den politiska klassen.
    Går man igenom frågorna finns det ett antal där Trump står till vänster om Clinton. Hans vilja att lägga ner hybridkriget mot Ryssland och hans motstånd mot USA:s alla krig i Mellanöstern gör ett autentiskt intryck. Mer än den nyvalde Obamas fredsprogram någonsin gjorde.
    Det betyder inte att Trump kommer att föra en vänsterpolitik, men kan krigshotet skruvas ned något räcker det för att stödja honom mot Pentagons alternativ A - Hillary Clinton.
    Att det finns minus med Trumps program behöver man inte tvista om - han tänker t ex införa det idiotiska svenska skolsystemet, där staten betalar privata skolors vinster.
    Men freden är överordnad eftersom både Ukraina och Syrien är mycket elakartade konflikthärdar som båda kunnat urarta till öppet krig mellan stormakterna.
    USA-politiken följer delvis sina egna lagar. Val vinner man alltid med mer eller mindre populistiska kampanjer i USA. Demokrater har oftare startat krig, republikaner oftare avslutat dem. Lyssnar du på Eisenhowers (R) avskedstal är det en av de skarpaste uppgörelser med det militär-industriella komplexet som någon västpolitiker någonsin gjort. Så vänster-högerskalan kan inte tillämpas enkelt på USA-politiken. Knappast heller här hemma där s-mp-regeringen utmärker sig för russofobiska kampanjer och för att sopa banan för ett Nato-inträde. Storregionreformen, upplösningen av sjukvården under utpressning av stafettläkares och bemanningsföretag, upplösningen av sjukförsäkringen, det växande "köttberget" (inte mitt ord) av fattigpensionärer, avsaknaden av bostadsbyggnadsprogram när 400 000 akut behöver bostäder, oviljan att återinföra tiggarförbudet som avskaffades 1981, sjabblet med miljöfrågorna (nyss kördes 90 % av etanolbilarna på bensin; metanolen har effektivt utestängts) osv. Det finns säkert 100 stora frågor där svenska folket har en annan uppfattning än sittande regering - och denna regering struntar i att lyssna. Är det en vänsterregering - då är jag en kamel!

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.