FiB

24 februari 2017

Den stora koalitionen















Det började med ett inlägg på Dagens Nyheter Debatt den 6 februari av den förre moderate försvarsministern Mikael Odenberg. ”Vi bör vara öppna för en regering med M och S” var rubriken.

Ja, egentligen har väl den tanken legat i luften ända sedan det senaste riksdagsvalet, skriver Bo Persson, Piteå i en kommentar till det inrikespolitiska läget.


Redan den 7 februari hälsades tanken på en stor koalition  här längst uppe i norr, där jag bor, välkommen såväl i Norrländska Socialdemokraten (NSD) som i Piteå-Tidningen av Olov Abrahamsson politisk chefredaktör på NSD och tidigare på samma post just i Piteå-Tidningen. ”Dags att tänka nytt” var rubriken i båda dessa tidningar.

Det går inte längre att få till kraftfulla regeringar utifrån det traditionella blocktänkandet. Och den regering vi har idag vilar ju till och med på en nödlösning. Jag tänker på den så kallade decemberöverenskommelsen. Och det är förstås framväxten av Sverigedemokraterna som skapat den här situationen.

Och det behövs nu en kraftfull regering som kan ta tag i de problem som är Sverigedemokraternas livsluft. Ja, är det inte till och med Socialdemokraternas och Moderaternas skyldighet att ta tag i dessa problem. De är ju huvudansvariga för den misslyckade integrationspolitik, som det här handlar om.

För även om vi nu fått en mer restriktiv migrationspolitik, så räcker inte det. De integrationsproblem vi har idag är i stort sett en produkt av den migrationspolitik vi hade på 1980- och 1990-talen. Och under de två senaste decennierna har migrationen varit mer än dubbelt så omfattande som under de åren.

Så om läget redan idag är kritiskt så kan det bli värre. Ja, man kan väl till och med säga att Sverige idag i dubbel mening håller på att klyvas i två delar. Dels ekonomiskt-socialt (rika och fattiga) och dels etniskt (svenskfödda och utrikes födda). Ett slags etnoladdat klassamhälle håller helt enkelt på att växa fram.

Jag skall inte dra några siffror. Men de är förskräckliga. Och om det är någon som vill ha dem, kan jag hänvisa till Tino Sanandajis nya bok ”Massutmaning. Ekonomisk politik mot utanförskap & antisocialt beteende”

I den situation vi idag befinner oss tycker jag också att vi gott kan erinra oss Olof Palmes ord i tidskriften”Invandrare och Minoriteter” för fyrtio år sedan: För det första måste vi ha en reglerad invandring, det har jag alltid varit en anhängare av. Alltså att vi på ett rimligt sätt, kvantitativt, kan bemästra problemet. För det andra att vi för en konsekvent jämlikhetspolitik. Om någon av dessa två förutsättningar brister, riskerar vi att få svåra problem. (Invandrare och Minoriteter, nr 2/1977)

Visst finns det också risker med en koalition av det slag som Mikael Odenberg och Olov Abrahamsson talar om. Motsättningen mellan arbete och kapital, som det brukar heta, finns ju där hela tiden. Men om man lyckas kommer man att belönas av väljarna och kan sedan gå skilda vägar igen.

Och om man inte lyckas? Ja då blir det som om man inte ens försökt. Alltså slutet för båda.
För tjugofem år sedan hade Socialdemokraterna drygt 250 000 medlemmar. Idag har man inte ens 100 000. Och lika illa har det gått för Moderaterna. Drygt 100 000 medlemmar för tjugofem år sedan och idag knappt 50 000.

Bo Persson

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.