FiB

18 mars 2017

Nya fynd i ankdammen


Dagens "stora" avslöjande i Dagens nyheter är genant för alla som någonsin kallat sig journalister och än mera trott på DN som den fria pressens kuttersmycke.

Påståendet att "det ligger något bakom" tyska Autodocs annonsering på ett antal s k högerpopulistiska sajter är ett typexempel på McCarthyistiskt konspirationstänkande.

Överallt ser DN "mönster".

DN kan naturligtvis ha rätt i sina avslöjanden. Det kan jag inte utesluta.

Men tidningen väljer att bortse från att det kan ha helt naturliga förklaringar att ett tyskt bildelsföretag drivet av ryssar med förtyskade namn annonser på svenska "högerpopulistiska" sajter.

Tyska bildelar är billiga och efterfrågas inte minst i Ryssland, där Tyskland de senaste 30 åren dumpat en stor del av sin flotta av begagnade bilar. Prisskillnaden när man köper delar till tyska bilar i Tyskland jfrt. med exempelvis Sverige är enorm. Den kan vara 1:3, säger jag som för inte länge sedan importerade en luftmassemätare från Autodoc - vilket antagligen gör mig intressant för DN:s vidare spaning.

Det tyska företaget annonserar på massvis av svenska sajter, däribland också välbesökta "alternativsajter" som Friatider (rankad nr 174 i Sverige). Vad är det konstiga med det? Ser inte även DN en viss logik i att  sajter som Avpixlat inte stoltserar med annonser för Pampers men däremot med bildelar?

Det finns 1,2 miljoner invandrare med rysk bakgrund i Tyskland. Minst en halv miljon av dem  har tyska förfäder som varit bosatta i Ryssland. En del av de invandrade återtar tyska namn, andra byter namn för att anpassa sig. Inte konstigare än att en granne till mig, ska vi kalla honom Katzenjammer, bytte till ett mindre uppseendeväckande namn när han gifte sig med en svenska.

I DN-artikeln sägs att de skumma bildelshandlarna äger tusentals "IP-nummer", vilket man inte gör utan anledning, enligt tidningen. Att kriminella skulle se någon poäng i att bunkra IP-adresser är svårt att förstå. Har de orent mjöl i påsen är de väl snarare intresserade av att mörka sina IP-adresser, vilket numera sker effektivt med program som Identity Cloaker.

Kort sagt är DN-artikeln en lång kedja gissningar och förmodanden. Den uppfyller dock väl Richard Hofstadters definition på McCarthyism från essän "The Paranoid Style in American Politics" (1964). 

Det kännetecknande fann han vara för det första besattheten av "beteendemönster" som skulle kunna tala för en sammansvärjning (återigen i brist på fakta talar man om "misstänkt tystnad" etc.) och för det andra övertygelsen att hela den politiska ordningen står under något yttre hot. 

* * *

Om DN istället spillt sitt krut på att översätta Perry Andersons essä "Why the system will still win" i senaste Le Monde Diplomatique hade de gjort läsarna en tjänst.

Rätt kyligt går han igenom situationen runt om i Europa och konstaterar att de s k högerpopulisterna ligger på 15-25 procent, med Grekland, Spanien och Italien som intressanta undantag. Podemos och Syriza har mer traditionell vänsterretorik och 5-stjärnerörelsen i Italien använder både höger- och vänsterretorik.

Brexit-omröstningen och USA-valet ser han som "systemfientliga konvulsioner" från högern, men flankerade av systemfientliga konvulsioner från vänster (fenomenen Bernie Sanders och Jeremy Corbyn).

Men den stora frågan är naturligtvis varför det snarare är högerrörelser än vänsterrörelser som lyckats organisera det europeiska missnöjet.

Han menar att vänstern själv är ansvarig för sitt misslyckande genom att inte adressera invandrarfrågan - där regeringarna "ljög om omfattningen" - och det nyliberala EU-projektet (i somras uttalade sig en majoritet i Spanien, Frankrike och till och med i Tyskland mot EU).

Han fortsätter:

"För systemkritiska vänsterrörelser i Europa är lärdomen av de senaste åren klar. Om de inte ska fortsätta att distanseras av högerrörelser, har de inte råd att vara mindre radikala i sina attacker mot systemet och de måste vara mer konsekventa i sitt motstånd mot det. 

De måste inse att EU nu sannolikt är så fast i en nyliberal konstruktion att den inte längre kan genomgå seriösa reformer.  Unionen måste antagligen behöva göras ogjord innan något bättre kan byggas, antingen genom utbrytning ur det nuvarande EU eller genom att rekonstruera Europa på en annan grund, och offra Maastricht åt lågorna."

Stefan Lindgren


3 kommentarer :

  1. Du är strålande och dräpande i dina skriverier som jag läser var dag. Kör vidare!

    SvaraRadera
  2. Kopierade om Perry Andersons artikel och la till följande kommentar: Socialdemokraterna i Holland är nu som i Grekland så gott som bortsopade. En skarp varning till Löfven som verkar vilja ta i mot kriminaliteten inför valet nästa år. Hinner socialdemokraterna? Men varning också för V och kommunisterna. Först nu börjar de ta kriminaliteten på allvar. Och som stor del av folket uppfattar det, hänger den nära samman med för stor invandring och med den en misslyckad integration.

    SvaraRadera
  3. DN spränger nu gränser genom att attackera individer och belasta dem med politiska egenskaper som de inte har. I Finland detta diskuterades när det kom fram att krigsmakten hade hemliga regler om att finnar som hade varit ryska medborgare inte ska anställas. Kritiken blev skrattretande. Det var inte fel i sak utan bara i form. I brådskande ordningen Grundfinländarnas man i regeringen lovade ett lagförslag, som skulle medge grundlagsvidrig diskriminering av vissa personer. Eftersom det inte var möjligt att ha en sådant lag gick man tillbaka till den hemliga diskrimineringen och den ansvariga ministern började tävla om ordförandeskapet efter att Soini avgår.

    DN är precis på samma spår, och eftersom media inte idag följer de tidigare respekterade principer, kommer förföljelsen av människor med rysk anslutning att öka.

    Annat var det under kalla kriget. Ubåtarna var anonyma och Säpo tog i all hemlighet hand om oss som reste till Sovjet. En gång ÖB, Bengt Gustafsson attackerade personligen mig i TV4 nyheter, men det ångrade han. För mig betydde det livslång personlig stopp i svensk och finsk media. Internet och rysk media har varit öppna för mig.

    Så var det under kalla kriget, men idag personangreppen är tillåtna i full skala. De är omöjliga att bekämpa eftersom individerna anklagas för något som aldrig har hänt. Sedan bygger man vidare på dessa falska fackta.

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.