FiB

24 juni 2017

Tyskt förbud mot "författningsvidriga"

Polisen bär bort kommunistpartiets affischtavlor i augusti 1956,
fjärde kommunistförbudet i tysk historia.
















Tysklands förbundsdag har antagit en utvidgning av artikel 21 om
partiförbud som gör det möjligt att skapa en B-klass av politiska
partier, som visserligen inte är förbjudna, men vars finansiering stryps.

Vänstern och De gröna har röstat emot lagen.


Partiförbud drabbade ett nynazistiskt parti, SRP, 1952 och det tyska
kommunistpartiet 1956. Kommunisterna förbjöds för fjärde gången i tysk
historia (1919, 1923, 1933 och 1956).

2003 inställdes en förbudsprocess mot nynazistiska NPD sedan det visat
sig att partiet var genominfiltrerat av "V-Männer" - dvs. statliga
agenter. Beslut som fattas i ett politiskt parti under medverkan av
V-Männer kan svårligen gälla för att vara "författningsvidriga",
resonerade författningsdomstolen. I januari 2017 kom ett friande beslut.

I ett pressmeddelande hette det att författningsdomstolen, med tanke på
sviktande skäl, inte längre upprätthöll kommunistförbudet. Något formellt
upphävande av beslutet kom aldrig, inte heller någon gottgörelse för
alla som drabbats av förbudet.

Men med den nya tilläggsparagrafen i författningens artikel 21 riskerar
Tyskland att återuppta färden på det sluttande planet.

Det blir möjligt inte bara att dra in statlig, delstatlig och kommunal
finansiering, utan också att förvägra privatpersoner de skatteavdrag
som de normalt får för bidrag till politiska partier.

Och detta kan märkväl komma att drabba partier som inte ansetts så
författningsvidriga att de förtjänar att förbjudas. Många undrar förstås
vilka den nya paragrafen är tänkta att använda på. Alternativ för Tyskland?
Pegida? Någon av alla de nya vänstergrupperna?

Med tanke på Förbundsrepublikens traditioner är beslutet oroande. Många
nazister har haft ledande poster i BRD (Hans Globke, K G Kiesinger
etc) och inom tyska UD sägs det på 60-talet ha funnits flera f d nazister än det
funnits aktiva nazister under Hitler. Yrkesförbudet på
60-talet och de omfattande utrensningarna av akademisk personal efter
återföreningen tillhör det historiska bagaget.

Tyskland har liksom Frankrike förgripit sig på yttrandefriheten genom att
förfölja oliktänkande historiker som behandlar kontroversiella aspekter
av andra världskriget. Således har den brittiske historikern David Irving
belagts med inreseförbud i Tyskland med hänvisning till sina åsikter och
författningsdomstolen har godkänt detta,

I Sverige fick vi känna av vindarna när delstaten Bayern förde process
mot Hägglunds förlag för att ha utgett en icke-auktoriserad utgåva av
Hitlers Mein Kampf. De litterära rättigheterna till verket påstod ha
övergått till delstaten Bayern, vilket avvisades av Sveriges Högsta
domstol.

I sammanhanget är det beklämmande att det svenska vänsterpartiet inte
tycks förstå att vänstern - kommunister som icke-kommunister - skulle
bli den främsta måltavlan om det "extremistförbud" som många idag ropar
på skulle gå igenom.

Att bojkotta bokmässan i Göteborg eller Almedalsveckan under hänvisning
till att högerextrema deltar är en nederlagslinje.

Försvaret av yttrande- och organisationsfrihet måste vara principiellt.
Under andra världskriget var Sverige snubblande nära en partiförbudslag,
vilket självklart skulle drabba vänstern mer än de högerextrema som
hade inflytelserika vänner i toppositioner.

Stefan Lindgren



http://www.zeit.de/politik/deutschland/2017-06/npd-ausschluss-parteienfinanzierung-bundestag-bundesverfassungsgericht
https://www.radio-utopie.de/2017/06/24/verfassungsaenderung-von-artikel-21-parteiverbot-durch-die-hintertuer/

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.