FiB

8 augusti 2018

Cementerade lögner

Med anledning av filmen "Ett parti. Ett folk" försökte jag ta upp diskussionen om Sveriges påstått rashygieniska politik under socialdemokraternas tid vid makten.

Det visar sig att frågan redan är så hårt cementerad av mediala lögner att det i praktiken blivit omöjligt att genskjuta SD:s lögner.

Från både höger och vänster är man överens om att Sverige var kraftigt brunsmittat. På sin höjd skiljer man sig i bedömningen av socialdemokratins skuld.

Moderiktiga historiker har - även med statliga utredningar som plattform - kunnat driva versionen att Sverige var svårt anfäktat av rashygienska ingrepp med tvångssteriliseringar etc.

Ett synsätt som nu SD närstående mediamakare bestämt sig för att slå politiskt mynt av.

Jag kan bara beklaga att socialdemokratin och vänsterintellektuella inte i tid såg faran med de falska teorierna om socialdemokratins "bruna" 1900-tal.

Min personliga uppfattning efter att ha studerat Medicinalstyrelsens beslut om steriliseringar är att det inte förekom steriliseringar på etnisk grund. I 22 ansökningar nämns ordet "tattare" och i 2 "zigenare", men besluten grundades på sociala indikationer.

Att aborter var förbjudna lämnade ju som enda utväg för plågade mödrar med många barn att acceptera sterilisering som var villkoret för att få undantag från abortförbudet.

Men jag ser ingenstans något intresse för att återställa bilden av Sverige till rimligare proportioner. Kommande generationer går miste om ett intressant exempel på framgångsrik eliminering av nazistiskt inflytande.

Stefan Lindgren

2 kommentarer :

  1. Ja, du har rätt - lögner har cementerats! Såg nyligen en i övrigt granskande journalist skriva att kommunisterna har mördat 100 miljoner människor och haft dödsläger som nazisterna. Och inte bara en stolle på FB jämställer Adolf Hitler och Josef Stalin. Är det vad våra barnbarn får leva med som sanningar?

    SvaraRadera
  2. Dessutom har vi något som ett oberoende sanningsorgan som SVT kallar dokumentärer. Hasse Svens berättar om Finlands och Estlands obefläckade 1900 tals historia. Här finns inget om nazismen, lägren och förintelsen av judar, romer, handikappade och naturligtvis inget om ryska krigsfångar. Inget om Pehr Evind Svinhufvud och Gustaf Mannerheims vurm för fascistiska Lapporörelsen och dess politiker och ledare Vihtori Kosola, inget om krigsförbrytarna Risto Ryti, Johan Rangell Edwin Linkomies.Inget om drömmarna om Storfinland Suur Suomi ända bort till Ural. Det finns inget om Konstantin Päts, inget om hur Estland blev "Judenfrei", med bidrag av Omakaitse och lokabefolkningen. Det är dessa och andra mörka sidor som SVT:s och andra mediers "journalister" samt våra präktiga politiker inte vill bli påminda om och ännu mindre göra upp med. Tommy Frost

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn.