FiB

4 juni 2019

Han pratar engelska i EU - bryter mot lagen

Stefan Löfven har anmälts till justitieombudsmannen för sitt tilltag att prata engelska i EU-parlamentet och inte ens tillhandahålla en översättning till svenska.
 
Händelsen visar hur lite svenska beslutsfattare bryr sig om att följa svensk lag. Så här lyder anmälan från föreningen "Språkförsvaret":
Den 3 april höll statsminister Stefan Löfven ett tal på engelska i EU-parlamentet. Detta tal har senare inte översatts till svenska. När en medlem i Språkförsvaret, Magnus Hansson, kritiserade att Stefan Löfven inte talade på svenska i EU-parlamentet och uraktlåtenheten att översätta talet till svenska, fick han följande svar från Stina Garefelt på Regeringskansliets kommunikationsenhet:

”Statsministern talade engelska eftersom det är fler i Europaparlamentet som förstår engelska än svenska. Så han använde engelska av ren artighet. Talet skrevs direkt på engelska så det finns tyvärr ingen översättning till svenska.”

Svaret utmanar löjet.

För det första har EU ett mycket välutvecklat simultantolkningssystem. Detta har utvecklats just för att parlamentsledamöter och andra ska kunna använda sina modersmål i EU:s verksamhet.

För det andra tycks Regeringskansliet tro att om en svensk regeringsföreträdare talar engelska i EU-parlamentet, så behövs inte längre någon tolkning. Men alla anföranden i plenum tolkas automatiskt till alla officiella EU-språk. Det betyder att Löfvens anförande också tolkades till svenska.

För det tredje – vilka efterfrågade egentligen denna artighet? Tolkarna? De var ändå i full verksamhet. Dessutom föredrar tolkarna att talarna använder sina egna modersmål på grund av att den ofta förekommande brytningen försvårar hörförståelsen. Många ledamöter och regeringsföreträdare i EU-parlamentet överskattar dessutom sannolikt sina kunskaper i engelska. De som har engelska som modersmål (d.v.s. ledamöter från Storbritannien och tvåspråkiga ledamöter från Irland och Malta) är i minoritet i EU-parlamentet. Alla andra kunde lyssna på en tolkning till det egna språket. Det är naturligtvis sant att fler ledamöter i EU-parlamentet förstår engelska än svenska. Men vad hade statsministerns engelska tal med artighet att göra?  Detta argument vore bara relevant om det hade saknats tolkningsmöjligheter.

För det fjärde: Sveriges riksdag antog enhälligt 2009 en språklag, vilken stadgar:

”13 § Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.”
På vilket sätt värnas svenskan i EU genom att den inte används?  Det enda sättet att värna ett språk i EU-sammanhang består i att använda det.  I ett efterföljande svar till Magnus Hansson påpekade Stina Garefelt att den dåvarande regeringen i lagförslaget (prop. 2008/09:153) inte ansåg det motiverat att ställa upp ett generellt krav att den som företräder Sverige i EU ska använda svenska ”utan utrymme lämnades att anpassa val av språk efter situation och företrädare”. Då inställer sig följdfrågan: På vad sätt motiverade situationen och företrädaren denna gång valet av engelska? De förklaringar som anförts om artighetsskäl och att fler i EU-parlamentet förstår engelska än svenska är nonsensargument.

Slutligen: Det finns alltså ingen översättning av talet till svenska. Även på denna punkt bryter Regeringskansliet mot språklagen:

”5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till (vår fetstil) och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”
Vad menas med att ”ha tillgång till”? Om Löfvens tal bara finns på engelska, så är det fullständigt uppenbart att svenska medborgare inte har tillgång till det – på svenska. I samma lagförslag, till vilket Stina Garefelt hänvisar, heter det på sidan 38:

”Vi anser, som tidigare nämnts, att frågan om översättning av handlingar till svenska är central när det gäller allmänhetens insyn i EU-arbetet och för undvikande av domänförluster för svenskan.”
I och med att en så stor del av EU:s lagstiftning numera har direkt återverkan på svenska förhållanden, måste EU-apparaten, inklusive EU-parlamentet, idag räknas som en svensk domän. På vilket sätt underlättas allmänhetens insyn i EU-arbetet och undviks domänförluster genom att Stefan Löfvens tal inte har översatts till svenska?

Språkförsvaret anser därför att Riksdagens ombudmän – JO skall uppmana regeringen att i fortsättningen se till att regeringens förträdare håller sina tal på svenska inför EU-parlamentet och att den säkerställer att tal som av någon anledning hållits på annat språk än svenska i officiella sammanhang alltid översätts till svenska.

Språkförsvarets styrelse

2/6 2019

4 kommentarer :

  1. Dags att Löfven "Care about the small people" som inte är lika duktiga på engelska som han är. Det är så lätt för oss att missförstå innebörden av vissa engelska ord och fraser.

    SvaraRadera
  2. Tja. Reinfeldt gjorde likadant när han pratade om vikten av en stor låglönesektor!

    SvaraRadera
  3. "Ja di gör så, då de blitt lite markvördige. Tross att Di ar i sammanhange int mer an pytt!" Så hör jag folk säga. Och det är det folket de skall akta på när de går ut och pratar i världen!

    SvaraRadera
  4. Påstå inte att du inte skulle ha pratat ryska

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.