FiB

8 april 2013

Varför ringer inte Obama till Kim?

Jag läser vad Sam Noumoff skriver i senaste Economic and Political
Weekly (Mumbai). Han har varit chef för Centrum för ostasiasiatiska
studier vid McGilluniversitetet, Kanada.

En kort artikel laddad med många poänger.


Han påpekar det löjliga i kritiken mot Nordkorea (DFRK) för att ha
övergett 1953 års stilleståndsavtal, då detta tekniskt sett inte kan
sägas upp ensidigt.

Eftersom avtalet saknar sanktioner mot brott mot någon enskild paragraf
står det i praktiken parterna fritt att dra sig ur hela avtalet menar
han.

Vad viktigare är att paragraf IV i avtalet stadgar att främmande trupper
ska ha lämnat Korea inom tre månader efter undertecknandet. USA ligger
nu 60 år efter tidtabellen!

Noumoff påpekar vilket skrämmande krig landet genomgick 1950-53. En enda
byggnad lämnades intakt i Pyongyang sedan USA-armén gjort sitt. General
McArthur vill fälla 30 atombomber över Korea, men hindrades av Truman.
Så sent som 1993 ställde USA om vätebomber som siktat mot Sovjetunionen
till att istället peka mot Korea.

Författaren påpekar att Kim Jong-un nyligen via USA-förhandlaren Denis
Rodman hälsade till Obama att han väl kunde ringa någon dag".

THIS WAS NOT MEANT LIGHTLY, skriver Noumoff.

I slutet av 1970-talet fick författaren av DFRK:s utrikesminister ett
brev att överlämna till USA:s utrikesminister. Det gick sex månader
innan ministeriet gick med på att ta emot Noumoff. Biträdande
utrikesminister Richard Holbrooke förklarade, samtidigt som han sträckte
ut handet för att ta emot brevet, att "vi accepterar inte sådana
meddelanden".

Nordkoreanerna har hela tiden velat ha samtal som USA avvisat. När så
president Obama gör ett uttalande i ABC News 13 mars som förstärker USA:s
skyldighet att "sänka" Nordkorea och gör detta i anslutning till en
osedvanligt stor militärmanöver i Sydkorea kom svaret som ett brev på
posten (en dålig liknelse eftersom inte ens postgången USA-DFRK verkar
fungera).

Om USA utlöser ett kärnvapenkrig kommer DFRK att utöva rätten till en
kärnvapenattack för att förstöra aggressorernas fästen, meddelade partiorganet
Rodong Sinmun 18 mars.

En rationell och fullt legitim ståndpunkt, i synnerhet om man jämför med
USA:s doktrin om "förebyggande anfall" som den formulerades av George W
Bush.

När Hans Blix intervjuades i söndagens Agenda i Koreafrågan framkom inte
så mycket nytt. Som kärnvapennedrustare kan han inte erkänna det
uppenbara faktum att om inte DFRK skaffat sig kärnvapen skulle landets
ledning sedan länge ha förintats i en svärm av drönare.

Men han gjorde den bedömningen att konflikten nu antagligen kan mynna ut
i en brgänsad konflikt om ön Yeonpyeong, som 2010 bombades av DFRK så
att fyra invånare dog.

Ön är omtvistad eftersom sydsidan hävdar att den ligger 10 km söder om
(den omtvistade) havsgränsen, men norr om 38:e breddgraden som generllt
är stilleståndslinjen.

Stefan Lindgren


källa: epw.in 13/4

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.