FiB

13 april 2013

Vem var Nikola Tesla?

Jag tror inte så många svenskar har hört namnet.

Han levde 1856-1943, var en serbisk-amerikansk uppfinnare och forskare, född i Kroatien av serbiska föräldrar, utbildad i Graz och Prag; och emigrerade till USA 1884. Denne märklige vetenskapsman är idag det närmaste man kan komma en serbisk nationalikon och symbol för att visionärt tänkande inte gått i graven med Jugoslavien.


Tesla började arbeta med telefoni och elektriska fält innan han emigrerade till USA år 1884 för att arbeta för Thomas Edison, som han dock snabbt råkade i luven på.

Tesla bildade sitt eget företag, Tesla Electric Light & Manufacturing, med bas i New Jersey. Tesla uppfann en båglampa med hög verkningsgrad och företaget började tjäna pengar, men det mesta gick till investerarna. När Tesla ville utveckla växelströmsmotorn, som han hade patent på, avsatte investerarna honom från hans tjänst.

År 1885 köptes hans patenträttigheter till växelströmsmotorer, dynamor och transformatorer av Westinghouse Electric Co. T. fick bl.a. i uppdrag att installera det första maskineriet vid Niagarafallen, som från 1896 försåg Buffalo med el. 9 av 13 patent som användes av Westinghouse där tillhörde Tesla.

Trefasfotorn och högspänningstransformatorer tillhörde hans epokgörande uppfinningar.

Snart startade han ett eget laboratorium (som finns kvar utanför New York) och reste ett väldigt torn, Wardenclyffe Tower (sprängdes på order av den federala regeringen under första världskriget), som ingick i hans projekt att sprida elektricitet trådlöst - över hela världen (1899 lyckades han driva elmotorer på 25 km avstånd). En idé som jag skulle vilja kalla omedvetet "socialistisk" om än ogenomförbar då. När hans dåvarande finansiär J P Morgan insåg att det i så fall inte skulle gå att ta betalt för strömmen la han ner projektet.



Trådlös överföring av el till lysrör på Teslamuseet i Belgrad.
















I våra dagar har man börjat experimentera igen med trådlös överföring av el. De nyaste telefonerna laddas trådlöst och i utvecklingsprojekt för elbilar finns tankar om att lägga in elslingor i vägarna som omärkligt laddar fordonen som passerar. Men den elöverföring på långa avstånd, som Tesla försökte utveckla, har än så länge förblivit en dröm.

1896 introducerade Marconi en "trådlös telegraf" för allmänheten i London och hävdade att det var hans uppfinning. Trots Marconis uttalanden om motsatsen liknade apparaten Teslas beskrivningar i hans forskning, demonstrationer och patent. Senare har Tesla fått erkännande av amerikanska myndigheter för sin rätt till uppfinningen av radion.

Men experterna menar att det är svårt att pricka in Teslas enskilda landvinningar. Det var snarare hans insatser för det elektriska systemet som helhet som var avgörande, principerna för konstruktion och beräkningar av omkopplingskretsarna, transformatorer och placeringen av den primära maskinen. Systemet för transport av el över stora avstånd bygger än idag till stor del på Teslas insatser.

Det finns ett konkret skäl till att Tesla är ett namn som sällan nämns i Sverige. Det är en skammens tystnad. Tesla fick aldrig det Nobelpris i fysik han definitivt förtjänade. Animositeten mellan Edison och Tesla var väl känd. Att förbigå Edison var att stöta sig med det officiella USA. Priskommittén valde att inte ge någondera priset och istället gick 1915 års pris sir William Henry Bragg och William Lawrence Bragg "för deras insatser i analysen av kristallstrukturen genom röntgen" (även inom röntgen hade Tesla bedrivit forskning).

Tesla hade en osedvanligt dålig förmåga att ta betalt för sina uppfinningar och levde de senaste decennierna av sitt liv i krympande omständigheter som en enstöring i rum 3327 på New Yorker Hotel, där han dog fattig och skuldsatt den 7 januari 1943.

Enligt Teslas testamente skulle all hans efterlämnade handlingar överföras till Jugoslavien efter hans död och arkiven i Teslamuseet i Belgrad lockar fortfarande tekniker på jakt efter nya idéer.

Anmärkningsvärt nog är detta lilla välskötta museum det enda som håller öppet i det ekonomiskt sargade Serbiens huvudstad. Att Tesla bevisligen var antifascist som hade svarat positivt på ett upprop från vetenskapsmännens antifascistiska kommitté i Moskva i oktober 1941 har inte gjort honom mindre perfekt i rollen som jugoslavisk och serbisk ikon. "Kommunismen är helt möjlig att förverkliga och är ofrånkomligen framtidens system", skrev han i en av sina anteckningsböcker.

Teslas stoft i en stilenlig sfär på Teslamuseet i Belgrad.















För att hedra Tesla beslutade Allmänna konferensen för vikt och mått 1960 att döpa SI-enheten för magnetisk fältstyrka till Tesla.

Stefan Lindgren

8 kommentarer :

  1. "Kommunismen är helt möjlig att förverkliga och är ofrånkomligen framtidens system"

    Se där, till och med Tesla kunde ha fel alltså !

    SvaraRadera
  2. Tesla var inte nominerad för Nobelpriset i fysk 1915, så han var alltså inte möjlig att prisbelöna det året.

    SvaraRadera
  3. Det här är inte Oscarsgalan. Nomineringarna offentliggörs ej. En nyhet spreds i pressen om att Tesla och Edison skulle få priset och många gratulerade honom. Han gjorde inte Martti Ahtisaaris misstag att korka upp champagnen på ett rykte och svarade sarkastiskt på tackbrev med att räkna upp sina minst fyra dussin viktiga vetenskapliga arbeten. Teslakännaren Rzjonsnitskij anser att Tesla lät Stockholm förstå att han inte tänkte ta emot något pris tillsammans med Edison. Men det är förstås, om det är sant, något som Vetenskapsakademien aldrig skulle vidgå.

    SvaraRadera
  4. Nomineringarna är inte längre hemliga efter 50 år, förutsatt att pristagaren(rna) inte längre lever. Det är i år mer än 50 år sedan Lev Landau, Sovjetunionens främste teoretiska fysiker och känd i forna Sovjet långt utanför fysikernas lilla krets, fick Nobelpriset i fysik (1962). Jag kommer att hålla ett föredrag i Minsk nästa vecka, där jag ordnar en Svensk-Vitrysk fysikkonferens tillsammans med mina vitryska vänner. Hoppas också på att publicera en kort artikel om hur Landau nominerades.
    Tesla fick ingen nominering 1915, jag kollade i arkivet.

    SvaraRadera
  5. De formella nomineringarna ja ... Men här handlar det nog om diskussioner, som inte behöver ha protokollförts och inte heller avhemligas automatiskt. Det är svårt att finna en annan förklaring än att Tesla avvisade trevare i någon form pga att akademin ville dela priset med Edison, vilken Tesla betraktade som endast en "administratör" av uppfinningar.
    Stefan Lindgren

    SvaraRadera
  6. Det är naturligtvis en intressant aspekt med kopplingen Edison - Tesla, och den senares uppfattning om Edison.
    Kan vara värt att titta lite närmare på vad dokumenten säger.

    Naturligtvis kan inte allt utläsas ur de bevarade dokumenten, men om ingen av de inblandade skrivit brev som inte längre är hemliga så är ju nomineringar, utredningar och slutbetänkade att läggas fram till Akademien, det enda skriftliga material som finns tillgängligt. Abraham Pais har t ex i sin Einstein-biografi gjort en noggrann gnomgång av hur Einstein fick Nobelpriset.

    Att prisbelöna en som inte nominerats det året går inte. Men en nominering räcker, vilket var fallet för Gustaf Dalén 1912, även han uppfinnare.

    SvaraRadera
  7. Om du vill höra mer om skrönan du skrev om så kolla här:

    http://www.kva.se/sv/Kalendariumlista/Event/?eventId=487

    Mvh,
    Mats Larsson

    SvaraRadera
  8. Nicola Tesla, brevväxlade och träffade Jonas Wenström om 3-fas generatorn som Jonas lyckades göra fungerande. Min fråga var Nicola Tesla någon gång i Sverige?
    Conny Norman, Örebro

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.