FiB

26 maj 2015

Björklunds bluff

Han är inte smartare än en femteklassare.

























När Jan Björklund mötte Stina Oscarsson i Aktuellt igår var det tre begrepp som återkom: "rysk aggression", "Putins rustningar" och "Rysslands kränkningar".

Med grova lögner försöker Björklund och hans sort skrämma in svenskarna i Nato.

Så här ligger det till:



1. Rysk "aggression".

En historiker kan lätt slå fast att Ryssland har aldrig varit mindre expansivt än idag.


Vad man vanligtvis syftar på är Rysslands återförening med Krim, som skedde efter en folkomröstning.

83 procent av befolkningen deltog. 97 procent röstade för återförening med Ryssland som halvön tillhört i flera hundra år (och det självständiga Ukraina 23 år).

Artikel 1:2 i FN-stadgan föreskriver "principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt". Gäller den inte Krim?

När EU-ländernas representanter och EU:s östra partnerskap nyligen sammanträdde i Riga misslyckades EU-ledningen att få igenom ett fördömande av rysk "aggression" i fallet Krim. Det finns ingen folkrättslig grund för påståendet.

I synnerhet personer som Björklund som applåderat Nato:s bombkrig för att rycka lös Kosovo
från f d Jugoslavien har förverkat sin rätt att uttala sig i frågan.

Han har applåderat USA/Nato:s anfallskrig mot Afghanistan, Irak, Libyen liksom den utlandsfinansierade terroristinvasionen av Syrien. Talar vi om stormaktsaggression står Björklund på andra sidan.

2. "Putins rustningar".

USA ensamt står för 34 procent av världens militärutgifter. Tillsammans med de övriga Nato-länderna står de för mer än hälften av världens militärutgifter. Ryssland stod 2014 för 4,8 procent.

Istället för att stirra på den ökning av försvarsanslagen som Ryssland genomfört de senaste åren måste man anlägga ett bredare perspektiv.

Den ryska ökningen sker efter en period av drastisk nedrustning.

Ett tag bedömde USA:s försvarsanalytiker att Sovjets försvarsutgifter rentav var större än USA:s.
Idag är förhållandet 1:7.

3. "Rysslands kränkningar".

Sanningen är att det inträffar ytterst få verkliga kränkningar av svenskt luftrum, varför försvaret har börjat larma om sådant som inte är gränskränkningar. 2008-2013 kränktes svenskt luftrum 60 gånger. Fördelningen på nationalitet är okänd.

1988 kränktes svenskt luftrum 24 gånger av utländskt stridsflyg. I 20 av dessa konstaterade fall var det Natoplan som stod för kränkningarna.

Den senaste kvällstidnings-"kränkningen" bestod av att två ryska bombplan av typ Tu-22 Backfire genomförde en patrullflygning i internationellt luftrum över Östersjön, när två Jas- Gripen skickades upp för att "mota bort planen".

De ryska planen kom aldrig in över svenskt luftrum. Det hela var ett spektakel för att skapa stämning på Riga-mötet!

Likadant var det när ryska plan "övade anfall" mot Sverige 2013. Det visade sig att det handlade om en normal övning som ryssarna till och med hade informerat Sverige om i förväg och inbjudit Sverige att skicka observatörer till.

Ubåts-"kränkningen" vid Lidingö 31 oktober i fjol inträffade lagom till Folk och försvars konferens i Sälen. Månader efteråt meddelade krigsmakten - viskande - att det hade rört sig om en "arbetsbåt". Inga ursäkter. I mellantiden hade krigsmakten fått 10 miljarder kr i höjda anslag.

I december 2014 uppstod ny kvällstidningspanik sedan ett ryskt militärflygplan kommit "nära" ett passagerarplan i södra Östersjön.Ett spaningsplan från Nato var dock närmare passagerarplanets rutt än något ryskt plan, men Nato-plan gills tydligen inte!

Generellt sett har antalet gränskränkningar aldrig varit så lågt som under Putin. (Se genomgång på Nyhetsbanken)

Enligt krigsmaktens egna rapporter sedan millennieskiftet ser utvecklingen ut så här.Antal kränkningar per år fördelade på marin och flyg (I.u. = ingen uppgift);

År     Marin   Flyg
2000   I.u.       12
2001   1          19
2002   I.u.        I.u.
2003   I.u.        I.u.
2004   I.u.        I.u.
2005   4           I.u.
2006   5           18
2007   3           5
2008   8          10
2009   4          14
2010   6          19
2011   0           3
2012   1           7
2013   1           8
2014   0           6     (t.o.m. 2014-10-28)

Det här skriver jag inte för att jag tror att Jan Björklund går att påverka. Man måste förstå varför han går fram som en helig dåre - hans mor jagades av nazisterna i Norge. För många norrmän blev ju de västallierade de stora befriarna och alliansen med Nato en självklarhet.

Men Björlunds norska familjetrauma får inte överskugga en nykter analys utifrån Sveriges historiska erfarenhet.

Alla som vill behålla huvudet kallt när panikörerna står som spön i backen och USA bombövar över halva vårt land måste tillåta fakta att spela en roll.

Som Anders Ferm svarat ÖB som menar att svenskt försvar bara håller en vecka: "Neutralitetspolitiken har klarat freden i över 10 400 veckor".

Stefan Lindgren.

2 kommentarer :

  1. Varför kör ryska plan med transponderna avstängda?

    SvaraRadera
  2. Det gör även Nato:s plan. Det betyder i och för sig inte att de är osynliga. De finns på radarn. Men jag kan hålla med utrikesminister Wallström att de borde visa mer hänsyn. Både Nato och Ryssland.

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.