8 april 2013

Plikt tala illa om döda förbrytare


Glenn Greenwald, krönikör i Guardian och bloggare, skriver att det är något omisskännligt "romerskt" i politikernas försök att heroisera Margaret Thatcher. Han syftar förstås på antikens Rom, slaveriets Rom.

Till och med Obama, som knappast haft något med henne att göra kläcker ur sig: "Världen har förlorat en av de stora förkämparna för frihet (freedom and liberty), och Amerika har förlorat en sann vän."

I Storbritannien upprättas det på sina håll listor över alla som bryter etiketten och tar tillfället att kritisera Järnladyn.


Som Greenwald påpekar ligger dubbelmoralen i öppen dag. När Hugo Chavez dog skrev hans tidning Guardian:

"För de miljoner som avskydde honom som en ligist och charlatan, kommer det att vara tillfälle att högljutt eller diskret förklara hur skönt det är att ha blivit av med honom."

Att man inte ska tala illa om de döda är utan tvekan lämpligt när en privatperson dör, men det är synnerligen olämpligt när en kontroversiell offentlig person dör, skriver Greenwald, särskilt en som utövade betydande inflytande och politisk makt.

Thatcher engagerade sig i otroligt skadliga handlingar som drabbade miljontals människor runt om i världen. Hon spelade en viktig roll inte bara för tillkomsten av det första Gulfkriget, utan använde också sitt inflytande till att offentligt förespråka 2003 års anfall mot Irak. Falklandskriget icke att förglömma, ett
meninglöst krig för några stenhögar som kostade ett tusental livet. Hon
fördömde Nelson Mandela och hans ANC som "terrorister". Hon var en
ståndaktig vän till brutala tyranner som Augusto Pinochet, Saddam
Hussein och den indonesiske diktatorn Suharto ("En av våra allra bästa och
mest värdefulla vänner").

I Storbritannien är Thatcher fortfarande hatad för den skada hon tillfogat - och för hennes politiska arv av skenande ojämlikhet och girighet, privatisering och socialt sammanbrott.

https://florafox.com/ru/syerpukhov-7411

Inga kommentarer:








Home