annons





annons

24 december 2013

Hetsen mot Ryssland tar inte julledigt

DN fortsätter sin Rysslandshets och har idag, julafton, kopplat loss en av sina minsta kamphundar.


Gunnar Jonsson, ledarsidan,  som förklarar att amnestin visar att Ryssland inte är en rättsstat.

Låt oss först få fakta rätt:


Pussy Riot m.fl. har frigetts i enlighet med ett beslut i den ryska duman, som till 20-årsfirandet av författningen antog en lag om amnesti.


Chodorkovskij är fri efter en nådeansökan. President Putin har som presidenterna i många länder den rätten.


Båda dessa typer av förfaranden är spridda i mer eller mindre hela västvärlden.


I Latinamerika har det förekommit en rad olika amnestier. I Sydafrika beviljades en amnesti för vissa typer av brott efter antagandet av den nya författningen 1993 och instiftandet av sanningskommissionen 1995 medförde också amnesti för vissa brott.


Ungern beslutade efter murens fall om en amnesti för brott begångna 1944-90.


I Italien skiljer man på två typer av amnesti: indulto som beslutas av 2/3-majoritet i parlamentet och grazia som beslutas av presidenten.


Genèvekonventionen, protokoll 2, från 1949 innehåller vissa föreskrifter om amnesti.

 

Det finns alltså inget specifikt "ryskt" i amnesti eller benådning som fenomen.



Anna-Lena Laurén i SvD är inte stort bättre när hon förklarar att amnesti är en tsaristisk tradition och den nu aktuella amnestin därför bara ett PR-trick av Putin. 

Medan det bara finns en känd tsaramnesti, 1913, beviljades fem amnestier under sovjettid och tretton amnestier från post-sovjetisk tid.


Genom dessa olika amnestier har Ryssland medveten minskat sin fängelsepopulation för att kunna förbättra de skandalöst usla förhållandena.

"Lycklig den stat som inte behöver tillgripa amnesti", skrev Cesare Beccaria, men eftersom det knappast finns några perfekta demokratier - och Gandhi är död - så behövs de av och till.

Så vad är det Laurén/Jonsson egentligen vill? Den enda substansen i deras utfall är att de är emot, emot allt Putin gör, liksom de i varje läge är redo att fördöma Ryssland som odemokratiskt, rättslöst och på det hela taget avskyvärt.


Det är omöjligt att inte se den rasistiska bockfoten i sådan Rysslandshets. På ytan en finliberal humanism, som vid närmare granskning visar sig strängt selektiv.


God Jul


Stefan Lindgren





1 kommentar:

Mats Larsson sa...

Är du förvånad? Du bor i ett land där Vänsterpartiets musikorkester aldrig hört talas om "Den Popedy".

Hur många av de uppräknade skribenterna har någonsin besökt Khatyn, trots att resan dit tar obetydligt längre tid än att åka till Köpenhamn eller Helsingfors (om man flyger)? (Jag menar alltså inte Katyn.)

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Home