FiB

3 juni 2014

Varför svensk militär slog till mot KruppThyssen

Den planerade ubåten A26. Straffades KruppThyssen för sitt
samröre med Ryssland?


















Klockan 07.30 på tisdagsmorgonen den 8 april genomförde den svenska
militären en unik operation. Den forcerade de låsta grindarna på Kockums
varv i Malmö, idag ägt av tyska ThyssenKrupp, och stövlade in för att
lägga beslag på utrustning och topphemliga handlingar som lastades på
två lastbilar och fördes boret.

Kockums säkerhetspersonal kunde bara häpet stå och titta på. Men vad var
det verkliga motivet för militärens bryska ingripande?


Handlade det verkligen om att säkra svenska intressen?

Den ryska radiostationen Rysslands röst publicerade rätt omgående en
version av hela historien som går rakt emot den som Dagens Nyheter
serverade sina läsare.Inget media i Sverige har uppmärksammat den
versionen.

Enligt den ryska version var hela händelsen ett resultat av den
ukrainska krisen och svenska politikers mullvadsarbete för att ställa
sig in hos Nato när USA går på förnyad offensiv för att ta kontroll över
nyckelindustrier i Europa under täckmanteln av sanktioner mot Ryssland.

Företrädare för Thyssen Krupp informerades om att beslagen av den
topphemliga materielen gjordes av hänsyn till rikets säkerhet. Men
tillslaget mot ThyssenKrupp - beslag av utrustning för hundratals miljoner kronor,
bl.a. en Sterlingmotor till den planerade svenska ubåten A26 - var ingen
tillfällighet. Denna tyska industrijätte har en mängd dotterbolag och
verksamheter i Ryssland. Koncernen levererar tung utrustning,
metalldelar och maskiner till Ryssland. Dessutom installerar
ThyssenKrupp hissar och många tjänster åt ryska företag. ThyssenKrupp
har samarbetsavtal med forskningscentra vid ryska universitet.

Svensk säkerhetstjänst anspelar på att ThyssenKrupp skulle kunna läcka
svenska teknikhemligheter till det "aggressiva Ryssland".

Men i själva verket finns det helt andra orsaker till razzian i Malmö.
För det första är räden på Kockums, det mest primitiva sätt att beslagta
hemlig dokumentation på. Sedan länge anklagar svenskarna den tyska
koncernen för att ha ödelagt Kockums, som sin huvudkonkurrent inom
ubåtstillverkningen.

Nu har redan SAAB-koncernen beslutat köpa upp Kockums. Ritningar och
datorer beslagtogs för att tyskarna inte skulle kunna ta med sig dem ut
ur landet.

Det andra skälet till den återupplivade rysskräcken går något djupare.

SÄPO talar enligt SvD om "en ökad rysk underrättelseverksamhet i samband med
händelseutveckling på Krim och i Ukraina" och om "förberedelser för
 krig eller militära hot mot Sverige".

Med andra ord skulle Ryssland, i Ukraina och på Krim, öva olika strategier för
strid mot Sverige.

Alla de senaste turerna runt Kockums och Thyssen Krupp har alltså att göra med
"det ryska hotet". Svensk militär och en betydande del av landets politiker
försöker nu styra in Sverige i Nato och då är en yttre fiende den bästa PR-hjälpen.

Thyssen Krupp var en lämplig måltavla för de Nato-kåta politikerna.
Det tyska företaget säger att de inte ens kan vara säkra på att den svenska militären
bara tog med sig materiel som tillhörde svenska staten, uppger en anonym källa.

Kockums har i dag 800 anställda, de flesta är ingenjörer. Men ett
hundratal personer arbetar också på varven i Karlskrona och på Muskö
utanför Stockholm, vilka också tillhör företaget.

Klenoden inom svensk ubåtsteknologi har länge varit den luftoberoende
variant av Stirlingmotorn man valt att förse båtarna med. Motorn drivs
av flytande syre och diesel, vilket gör att den kan vara under vatten i
flera veckor och är svår att upptäcka.

Ubåten anses också vara väldigt tyst, säker och går snabbt att tanka.
Bakom teknologin ligger många års forskning och utveckling som
finansierats av svenska staten och rättigheterna till den förvaltas av
Försvarets materielverk.

Men Stirlingmotorn och den svenska ubåtsteknologin har också varit den
största anledningen till den infekterade konflikt som pågått mellan FMV
och Kockums tyska ägare under 15 års tid.

I slutet av 1990-talet hade Kockums, som då ägdes av svenska statens
bolag Celsius, medvind i affärerna och arbetade för fullt med ett
lönsamt kontrakt i Singapore.

Men plötsligt såldes Kockums till sin värsta konkurrent – den tyska
ubåtsleverantören HDW.

Spekulationerna om motivet till affären kom genast i gång. De flesta
bedömare var överens om att tyskarna köpt bolaget för att kväva det och
göra sig av med konkurrens. HDW har nämligen en egen ubåtsmotor som
fungerar ungefär likadant som den svenska motorn, men drivs på ett annat
sätt – och säljs på marknaden till ett betydligt högre pris.

År 2005 köptes HDW, och därmed också Kockums, upp av nuvarande ägaren
Thyssen Krupp.

Då var inte svenska staten intresserade av att behålla Kockums i
Sverige. Sedan dess har läget förändrats. Sveriges finanselit har fått
vittring på Nato där en rad länder tänker köpa ubåtar framöver, liksom
Australien, Indien och Singapore. Saab har, enligt uppgift, uppvaktat
Thyssen Krupp under en längre tid. Men inte förrän Saab sedan för ett
par månader tillbaka börjat rekrytera Kockums bästa ingenjörer öppnade
den tyska ägaren för diskussioner.

Strax efter insatsen på Kockums den 8 april skrev Saab en
avsiktsförklaring med Thyssen Krupp om att köpa hela varvskoncernen med
marinbaserna i Malmö, på Muskö och i Karlskrona.

Bara en vecka före det svenska militära tillslaget mot KruppThyssen hade
toppföreträdare för bl.a. Adidas AG, ThyssenKrupp AG och Deutsche Post
AG ifrågasatt Vita husets och Angela Merkels sanktionspolitik mot
Ryssland.

Det är svårt att tro att detta skulle ha gått Vita huset förbi och att
alliansregeringens inre krets inte betraktat detta som ett lysande
tillfälle att få visa sin tjänstvillighet åt USA.Om State Department har resurser
att skicka ut tjänstemän till snart sagt varje aktiefond i USA för
att övertala dem att sälja ut ryska papper så har de tid att konspirera
mot "rysssvänliga" storföretag i Europa.

Vi ska inte vänta oss någon redogörelse från regeringen får det militära
intrånget på Kockums. Vi ska inte heller vänta oss så mycket som en
enkel fråga i riksdagen.

"I nationens intresse" - locket på.

Stefan Lindgren

1 kommentar :

  1. 5 juni. Svenska möbeljätten IKEA hjälper det ukrainska Nationalgardet, "Högra sektorn" och den reguljära ukrainska armén.
    Det kända svenska företaget IKEA har hjälpt de ukrainska trupperna, som genomför folkmord gentemot civilbefolkningen i Donetsk oblast.
    I norra Donetsk oblast har en ceremoni genomförts under vilken soldater från Nationalgardet, "Högra sektorn" och den ukrainska reguljära armén har fått nödvändiga saker som sovsäckar, vattentäta lampor, möbler och vardagsartiklar.
    Det svenska företaget levererade även en stor mängd dieselbränsle.
    Nationalgardets bataljonschef Andrej Petrusjak uppmanade även andra firmor att följa det svenska företagets exempel. I synnerhet ansåg Petrusjak att viktig hjälp skulle kunna komma från farmaceuter genom leveranser av nödvändiga medicinska preparat till soldaterna.
    Representanten för IKEA-ägarna förklarade i sin tur att företaget kommer att fortsätta med sin hjälp genom att skicka nödvändig utrustning till de ukrainska arméenheterna, "Högra sektorn" och Nationalgardet, som verkar i Östra Ukraina.
    Företaget IKEA har under flera år försökt öppna butiker i Ukraina, men inte lyckats med det. Man hade tänkt öppna butiker nära Kiev och i Odessa. Varje gång avbröts byggandet av dessa köpcentra p.g.a. hög korruption hos de lokala myndigheterna, som krävde mutor för att avdela mark. IKEA:s representant uttryckte förhoppning om att situationen skulle kunna förändras efter det att makten i Ukraina har tagits över av "proeuropeiska politiker", meddelar informationsportalen mixnews.lv med källhänvisning till from-ua.
    http://kompravda.eu/online/news/1754769/

    Håkan Lundberg

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.