FiB

11 maj 2013

Carl Bildt överraskar

Carl Bildts uttalande om de ryska flygövningarna är uppseendeväckande.
En man som skådat ryska ubåtar i svensk skärgård där experter bara
skådat minkar, framträder plötsligt med en föredömlig eftertänksamhet
och objektivitet.
Bildt säger att den svenska regeringen inte har fått några som helst
belägg för att det övades mot svenska mål.
Vad kan då SvD:s Mikael Holmström ha för stöd för sina uppgifter?
Återstår endast Nato-skvaller - och det är allvarligt nog om svenska
rikstidningars förstasidesstoff kan manipuleras av en försvarsallians
som är ute efter att mota in Sverige i sin fålla. Tänk på det nästa gång
ni läser Mikael Holmströms avslöjanden!
Peter Hultqvist och Allan Widman gör sig löjliga när de försöker anklaga
Bildt för ryssvänlighet. Han som jämför Putin med Hitler (skedde i
samband med Georgienkriget, ett uttalande Bildt inte backat från ens
efter Europarådets utredning under Heidi Taviani som visade att Georgien
startat kriget).
NATvOkat Widmans försök att rädda situationen genom att hänvisa till
hemliga informationer som han inte får diskutera är enbart pinsamt. Carl
Bildt får väl ändå förutsättas ha tillgång till mer hemligstämplat
material än Widman!
Och om det ryska anfallet är hemliga informationer, hur kunde Mikael
Holmström ha tillgång till dem?
Nej, för en gångs skulle har Bildt handlat korrekt - om än politiskt inkorrekt.
Det hedrar honom. Att en så gammal skrymtare gör bot inger hopp om
mänskligheten.
Stefan Lindgren

2 kommentarer :

  1. BILDEN AV BILDT

    Med politiker är det i allmänhet så att de blir klokare med åren. Därför är det så beklagligt att den politiska klassen i vårt land har så låg genomsnittsålder. När dessa damer och herrar har lärt sig frågornas allvar och betydelse, lämnar de ofta politiken och använder sina politiska kontakter för att förverkliga sig själva eller skaffa sig mer lättförtjänta pengar.

    Carl Bildt, regeringens äldste medlem och ännu inte ålderspensionär, är i viss mån ett undantag från den senare regeln. Bortsett från några år i olika bolagsstyrelser har han egentligen alltid livnärt sig på politiken, vilket betyder att han har haft god tid på sig att göra misstag, inte fler än de flesta men mera uppmärksammade eftersom han alltid intagit nyckelpositioner i det politiska livet.

    Som Nyhetsbankens redaktör skriver i sin kommentar var det kanske inte så klokt av Sveriges utrikesminister att under Georgien-kriget jämföra Rysslands statsledning med Adolf Hitler. Men det är inte heller särskilt välbetänkt av denna statsledning att agera som om den hade ett speciellt ansvar för rysktalande eller närbesläktade befolkningar i länder utanför den Ryska federationen. På den punkten finns det faktiskt en uppenbar likhet med Nazityskland interventioner på etnisk grund. Ryssland har ingen större anledning att lägga sig i hur staten Lettland behandlar sin ryskspråkiga minoritet än vad Sverige har – utan båda har lika stor, eller liten, anledning.

    Ett faktum är annars att Bildt sedan avgången från det allra högsta politiska ledarskapet, men även under sin tid som internationellt så kallat sändebud i Jugoslavien, har utvecklats i mycket pragmatisk riktning. Det stämmer att han välkomnade Irak-invasionen 2003; men det gjorde ju, om också med andra ord, den dåvarande statsministern Göran Persson och hans regering. Däremot hörde Bildt till de återhållsammare under kampanjen för Libyen-kriget och han har heller inte instämt i frikännandet av de israeliska makthavarnas många förbrytelser mot folkrätt och vanlig mänsklig anständighet.

    Bildt har givetvis insett att han agerade dumdristigt under ubåtskrisens 80-tal. Det är därför han inte mera för saken på tal utan ständigt duckar eller raljerar när någon annan gör det. Det är historikerns uppgift att lägga fram bevis för och emot och konstatera hur det politiska spelet gick till – det kan man inte gärna överlämna till eller begära av politikerna själva. Tänk alltså tanken att Bildt ersattes av en Urban Ahlin – eller en Allan Widman. Inga fredsänglar precis. Där har redaktören helt rätt.

    Sven Hofman

    SvaraRadera
  2. Sven,
    I mycket är vi överens. Men inte när det gäller Sydossetien, Abchazien. Det gäller inte "försvar av rysktalande" i dessa republiker. Problemet är ett annat. De hade en autonomi i Sovjetunionen fast de geografiskt ingick i Georgiska SSR. Vid bodelningen efter Sovjets upplösning gick dessa republiker sin egen väg. Folkrättsligt finns ingen automatik som ger Tbilisi rätt att underkuva dessa områden. Detta styrker exempelvis FN när det i behandlingen av Nagorno-Karabach INTE erkänt Bakus anspråk på överhöghet. Man kan tolka det folkrättsligt så att 1. våldsanvändning är förbjudet (vilket Georgien bröt mot) och 2. de problem som historien lämnat efter sig måste lösas i förhandlingar.
    Jämförelsen med Hitlertyskland (Bildt syftade på hur man utnyttjade "Sudetfrågan") är alltså helt irrelevant och det borde Bildt förstå.
    Stefan Lindgren

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.