Gårdagens mordbrand mot Fackföreningarnas hus i Odessa med 38 dödsoffer
har omedelbart i den slaviska världen kommit att kopplas till ett annat
historiskt illdåd.

Mordbranden i den lilla vitryska byn Chatyn där de tyska fascisterna 22
mars 1943 innebrände och avrättade 149 människor, varav 75 barn, som
anklagades för att ha hjälpt partisanerna.

1969 invigdes ett minneskomplex på platsen. På "byarnas kyrkogård" finns
185 gravstenar och var och en symboliserar en by som utplånades av
fascisterna.

Så mycket mer finns att säga om denna händelse:

En orsak till straffaktionen var att partisanerna råkat döda Hans Wölke,
en OS- medaljör från Berlin 1936 och personlig vän till Hitler.

I 118:e Schutzmannschaftbataljonen som fick i uppdrag att utföra
straffaktionen ingick i huvudsak krigsfångar från Röda armén, som
tillfångatagits vid de tyska nazisternas omringning av Kiev.

Den polske majoren Smovski förde befälet, stabschef var
Grigorij Vasiura, plutonchef Vasilij Melesjko, de båda senare
f d officerare i Röda armén. (Under sovjettiden förtegs att
kollaboratörer deltagit i straffaktionen.)

Tysk chef var polismajor Erich Kerner.

Hela byn stängdes in i en lada, som sattes i eld med bensin
och höbalar. Två flickor lyckades som genom ett
under ta sig ut ur ladan och två barn liksom en 56-årig smed överlevde
genom att man trodde att de var döda. Tre syskon
lyckades gömma sig när byn samlades in. Smeden, Iosif Kaminskij,
överlevde men fann snart att hans son Adam var
dödligt sårad i magen.

Han blev förebild till statyn på bilden ovan.

Befälhavaren för 118:e polisbataljonen Smovski hamnade i
Dachau i krigsslutet och lyckades omvandla sig till "offer
för nazismen". Vasiura lyckades dölja sina gärningar men
avtjänade straff för annat till 1955. Långt senare lyckades
KGB hitta honom igen. Då hade han lyckats få medalj
som "Arbetets hjälte" och hyllades varje år på segerdagen
9 maj av rosiga pionjärer. 1986 dömdes han av en domstol
i Minsk till döden sedan han hade erkänt mord på över 360
kvinnor, barn och åldringar. På en minnesmur finns 260
dödsläger och massavrättningsplatser
uppräknade.

Kuppregimen i Kiev skriver nya kapitel i denna skammens historia.

"Ingen är glömd; inget är glömt" lyder den bevingade fras som den
svenskättade poetessan Olga Bergholts skrev 1959 på
begravningsplatsen Piskarjovskoje i Leningrad.

Stefan Lindgren