FiB

26 oktober 2009

Resning åt IB-avslöjarna

Den 14 mars 1974 dömdes Jan Guillou av Svea Hovrätt till 10
månaders fängelse för spioneri, underförstått för sovjetisk
räkning.
Den 24 oktober 2009 utpekas Jan Guillou av tidningen
Expressen som sovjetisk spion. Materialet visar sig vara en
skröna från en herrtidningsredaktör med noll trovärdighet.
Uppgifterna framkommer sedan Säpo tipsat Expressen om
vad dess reportrar bör begära ut ur en 700 sidor lång ännu inte
helt frisläppt rapport om KGB-aren Gergel på Riksarkivet.
I strid mot gällande praxis avhemligade Riksarkivet först den
del som kunde skada namngivna nu levande svenskar.
Utifrån sett ser det ut som om om "någon" i den svenska
statshierarkrin vill slänga in jästen 35 år efter degen.
Alltså nu försöka rädda något av den trovärdighet den
svenska staten förlorade för 35 år sedan.
En fråga inställer sig. Varför åberopades aldrig
Säpomaterialet i rättegångarna 1974? Kände Synnergen till
det? Palme? Carl-Axel Robèrt?
Och i så fall, varför togs det inte upp?
- För att det inte behövde tas upp, för att rätten
(blink-blink) i alla fall fattade att de här grabbarna var
sovjetspioner?
- För att någon (Palme?) bedömde att materialet var "strunt om
än i gyllne dosor" och knappast skulle öka statens
prestige i rådande opinionsläge.
- För att någon (Palme?) bedömde att det var olyckligt om
processen fick en uttrycklig udd mot Sovjetunionen, som
man då sökte öppningar mot. Enligt Expressens huvudkälla om
KGB, Gordievskij, hade Olof Palme vid den här tidpunkten
regelbundna möten med KGB-agenten Nikolaj Nejland, kontakter
som senare ska ha lett till att Olof Palme tog med en hög
GRU-officer, Michail Milstein, i Palmekommissionen när den bildades 1980.
Jag tror att det enda rimliga svaret är att herrarna kanske
kände till det, men att Lembergs angivarrapport betraktades
som strunt. Säpos utredning hade ju lagts ned med slutsatsen att
"det som Lemberg beskrivit knappast kan anses som
brottsligt".
Men om det kan visas att ÖB Synnergren hade delgivits Lembergskvallret
och tillmätte detta minsta trovärdighet och på något sätt
beaktade det i sin menbedömning i IB-processen, borde det
idag - när materialets existens och huvudsakliga innehåll
blivit känt - vara skäl till resning för IB-avslöjarna.
För oss som följde IB-processen var chefsåklagare Robèrts
konstruktion med "indirekt uppsåt att gå främmande makt
tillhanda" alltid gåtfull.
Om ÖB faktiskt trodde eller trodde sig veta att Guillou var
värvad av KGB blir anklagelsen något begripligare. Men genom
att välja rekvisitet "indirekt uppsåt" behövde ÖB aldrig
visa sina kort.
Nu vet vi vilka värdelösa kort han satt med. 
Stefan Lindgren

-----------------------------------------------------------------------------
lindgren.text@bredband.net Stefan Lindgren, Fallvindsg 6, 12832 Skarpnäck

1 kommentar :

  1. Genom att försöka bevisa att Jan Guillou är KGB-agent
    kväljer Expressen dom!

    Ty därmed kastar ju tidningen tvivel över Svea Hovrätts dom från mars
    1974 när hovrätten dömde honom till 10 månaders fängelse för spionage, undersförstått för Sovjets räkning.

    Skulle Hovrättens dom så här 35 år senare kräva mer bevisning?
    En oerhörd anklagelse mot den svenska rättvisan.

    Per Gudmundsson

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.