FiB

8 juni 2011

Västerlandets krigsskov

Meddelandet om överenskommelsen i Rosenbad om fortsatt
stöd åt Nato:s Libyenkrig innebär att Sverige fortsätter utför på det
sluttande planet.


Tre plan, som Nato i alla fall inte behöver, hemförlovas. I utbyte får
britterna en svensk "bordningsstyrka" under sitt befäl. Obs. här handlar
det inte om att flyktingar ska komma ombord, utan att svensk militär ska
borda eventuella transporter till befolkningen på regeringskontrollerat
område i Libyen. (Benghazioppositionen får det de behöver).

Samtidigt säger Håkan Juholt att han mycket väl kan tänka sig att svensk
militär skickas till Syrien eller Sudan.

Här pågår uppenbarligen någon sorts kapplöpning i krigsplaner! Vem kan
placera svensk militär i flest länder? Lars Ohly är hopplöst överkörd
eftersom han bara vill skicka svensk trupp till två länder.

Personligen tycker jag det vore bra med ett land, som ingen talar om,
nämligen Sverige, där viktiga försvarsanläggningar nu hyres ut till
kreti och pleti.

Men man behöver inte lyssna länge på vare sig Juholt/Ahlin eller en
genomsnittlig nyhetssändning på BBC för att inse att världen går mot
krig, fler krig, större krig - världskrig.

BBC har startat en serie som heter "Kill factor" och som bl a handlar om
den härliga kick Tommies får av att döda infödingar. Nato:s upprepade
bombningar av "presidentkomplexet" i Tripoli rapporteras fullständigt
okritiskt. Hur länge kan Nato bomba ett och samma komplex i Tripoli?
Och med vilken rätt sker det?

Sånt frågar inte ansvarskännande britter - från lord Kitcheners slakt på
20 000 sudaneser i Omdourman 1898, och framåt. Juholt vill vara med,
precis som en stor kontingent svenskar hjälpte kung Leopold att
"civilisera" Kongo till priset av flera miljoner döda. Precis som svenska
piloter bombade sjukhus (av "misstag" naturligtvis)  och våldtog bykvinnor
under Kongokrisen i början av 1960-talet.


Vilka tror dessa höga herrar att reaktionerna på den västerländska
krigsoffensiven (Afghanistan, Irak, Libyen...) runt om i tredje världen
blir?

Till att börja med kommer alla som kan att skaffa kärnvapen, så snabbt som
möjligt. Överste Gadaffis största fel var att han gav upp sitt
kärnvapenprogram till USA, ett land som inte på minsta sätt levt upp
till sina åtaganden i provstoppsavtalet, som föreskriver total skrotning
av kärnvapen.

Från Dalien i Kina rapporteras att landets första hangarfartyg snart är
klart, vilket naturligtvis sänder signaler till USA:s sjunde flotta i
Taiwansundet om vad klockan är slagen.

Alla de latenta konflikter världen går havande med (den militära
inringningen av det anti-kommunistiska Ryssland; förnedringen av
Serbien; trakasserierna mot Iran etc.) accelereras av den västliga
krigspolitiken.

Man behöver inte vara någon Nostradamus för att se vartåt det pekar.
Sveriges politiker har bestämt sig för att ett tredje Harmageddon är
något vi inte får missa.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.