FiB

16 november 2012

Turkiets väg utför

Igår hyllade jag Turkiets klokskap att inte erkänna de syriska
terroristerna som landets regering.

Det var naivt.

Knappt hade bläcket torkat förrän den turkiska regeringen genom en
talesman på den islamiska konferensen i Djibouti meddelade sitt beslut
att erkänna terroristerna i Syrien som landets regering.


Storbritannien överväger nu detsamma. Dessutom rapporteras Frankrike,
Tyskland och Storbritannien nu diskutera ett hävade av vapenembargot
mot Syrien, vilket skulle ge möjligheten att helt legalt (enligt EU:s
perversa rättsmoral) leverera vapen till invasionsarmén.

Hur ska Carl Bildt kunna svara ja till det förslaget utan att
ytterligare offentligt profanera Sveriges fredliga utrikespolitik?

Israels offensiv i Gaza och angrepp på Golanhöjderna, där de alltjämt
olagligt ockuperar syriskt territorium, visar, förklarade Hisbollahs
generalsereterare Nasrallah igår, att "Israel utnyttjar händelserna i
Syrien... till att återuppta sin terror och slå till mot missiler i Gaza,
som Israel vet kommer att bli svårt att ersätta med tanke på situationen
i Syrien. "

Just det. I alla konflikter av det här slaget är den klassiska frågan
Cui bono? (Vem tjänar?) avgörande.

Att Syrien lamslagits av en utländskt finansierad terroristinvasion
gagnar Israel. Syrien kan inte längre hjälpa Gaza och arabstaterna är
förblindade av det heliga krig mot Assad som de har lurats in i.

Palestinierna i Gaza betalar med sina liv vår - de europeiska
befolkningarnas - naiva tilltro till medierna i fråga om Syrien.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.