FiB

12 januari 2013

När Lars Werner knackade på

En dag, jag tror det var runt 2001, ringde det på min dörr i Skarpnäck.
Jag öppnade. Där stod Lars Werner med ett brett leende.

- Tjenare, Stefan, sa han och gav mig en björnkram.

Till saken hör att jag inte kände Lasse W. mer än att jag bl.a. som
redaktör för Gnistan, hade skällt på honom i tio års tid för att vara
revisionist och klassförrädare.

Sånt fastnade inte på Lasse.

Han steg in och med sig hade han Zjenja Vorozjejkin, en gemensam bekant
från Moskva. Zjenja har i många år varit drivande i den rysk-svenska
vänskapsföreningen och ungdomsvän till Lars. Det blev ett långt snack
vid mitt köksbord.

Så enkelt gick det till när Lasse och jag grävde ner stridsyxan.

Hans visit fick bestående följder. Stegvis har jag bytt alla mina skor
från 44:or till 45:or. Lasse berättade om hur han stilat med myggjagare
i ungdomen och långt in i medelåldern. Följden var att han nu på ålderns
höst tvingats operera fötterna.

- Se till att ha rymliga skor, om du ska gå långt Stefan, sa Lasse.


Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.