FiB

13 februari 2013

Årets bästa artikel

Årets bästa artikel hittills var införd 20 januari i Dagens nyheter. Nike Markelius berättelse
om sina möten med arbetsförmedling och jobbcoacher.

Idag följer hon upp med svar till bland annat arbetslöshetsminister Hillevi
"vi får se" Engström.


Nike skräder inte orden om vad som är problemets kärna:

"När alliansen sjösatte den hjärtlösa och ogenomtänkta sjukförsäkringsreformen 2008 kom sjuka människor i massor till arbetsförmedlingarna. Handläggarna var förtvivlade och visste inte vad de skulle göra. De som kom var inte arbetssökande, utan tvångsöverflyttade för att någon bestämt att man bara får vara sjuk ett visst antal dagar. Alternativet hade varit att stanna hemma och vara sjuk utan inkomst. För ensamstående föräldrar och många andra fanns naturligtvis inte det alternativet. Man hade ju tagit ifrån människor deras sjuklön fast de fortfarande var sjuka. Rehabilitering var svårt att få. Alliansen lovade att alla skulle erbjudas rehab på sin väg tillbaka till arbete. Men i verkligheten hade rehab lagts ner både inom landsting och kommun. Det som återstod var privata rehab för de rika.

Så det var här problemet började. En absurd situation som dessutom förvärrades av att det ännu inte var löst hur ersättningarna skulle betalas ut när reformen trädde i kraft. Det tog flera månader av ovisshet och komplikationer med utbetalningarna. Denna oro försvårade tillfrisknandet för många.

I samma veva stramades regelverket kring sjukskrivningarna åt. Läkarutlåtanden och sjukskrivningar ratades av Försäkringskassans egna läkare som inte ens träffat dem det gällde. Så människor, som enligt sina behandlande läkare ansågs icke arbetsföra, hamnade på Arbetsförmedlingen. Allt detta pågår än. Då är det inte svårt att förstå att många snabbt förbrukar sina dagar i de olika faserna. För vem anställer en sjuk i den hårda konkurrensen om jobben, när de kan få en frisk? Därför är det inte konstigt att många blir kvar ända till Fas 3."

Nike beskriver hur hon i sin kamp för att hitta ett jobb systematiskt
har förminskats av systemet.

"Nyligen såg jag på Arbetsförmedlingen att det i min meritruta endast står "cirkelledare" och "sångerska". Jag ville ange mina andra yrken som till exempel att jag arbetat som kompositör och trumslagare i över 30 år. Då sa handläggaren att utan utbildning kan det inte räknas som merit. Men om jag har så många års yrkeserfarenhet som – bland annat! – kompositör och trumslagare måste det väl räknas! Nej tyvärr, blev svaret. Och bara de tre senaste åren räknas. Inga meriter alltså, trots trettiofyra års arbetslivserfarenhet. Detta är ju att direkt motarbeta att arbetssökande och arbetsgivare möts."

Nike slutar sin artikel med orden:

"Det är bara att konstatera det svårsmälta faktum att de borgerliga
alltid velat ha billig arbetskraft, att de faktiskt tycker att det ska
vara skillnad på folk och folk. Nu ser de sin gyllene chans att skapa en
större och tystare underklass än vi haft i Sverige i modern tid."

Vad väntar Stefan Löfvén och Jonas Sjöstedt på? Nike har formulerat den
perfekta plattformen att störta alliansen med. Gjut hopp i människorna!
Vi är inte skit. Alla är anställningsbara. Alliansen är avsättbar.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.