FiB

24 januari 2016

Teatime


Mördades den ryske agenten Aleksandr Litvinenko 2006 på order
president Putin? Med polonium, samma gift som kanske dödade Yasser Arafat?

Sir Robert Owens 329 sidor långa utredning är ett märkligt aktstycke. Vad som sägs vara den viktigaste bevisningen har hemligstämplats. Följaktligen är det svårt att bedöma helheten.

Men det politiskt spekulativa i rapporten faller genast i ögonen. Ordet Putin förekommer 186 gånger.




Men några punkter är värda att stanna till vid.

Det framgår av utredningen att den förmodade förgiftningen ska ha skett 16 oktober när två suspekta ryssar var i stan. (18-23/10 säger den medicinska expertisen, men strunt i det.)

21 november publicerar finansoligarken Berezovskijs advokat Alex Gottfarb ett skriftligt uttalande från Litvinenko där han anklagar Putin för att ligga bakom. Detta var sista dgen Litvinenko var kontaktbar.

Under de tre veckornas sjukdom har han hela tiden pekat ut Scaramella som skyldig, en italiensk advokat som besökt Litvinenko för att bl.a. berätta skrönor om hur Ryssland president Putin hade startat al-Qaida!!!

Men det är förstås småpotatis jämför med vad Litvinenko avslöjat för MI6 - att Putin är en pedofil som ville mörda Litvinenko för att hindra att avslöjande foton kom ut!!!!

Det är motiv som heter duga!

Emellertid kan vän av ordning undra varför Putin inte valde att mula Litvinenko direkt med en bilolcyka eller nåt utan lämnade honom pratandes under en tre veckor lång dödskamp.

Och har sir Owen annat än mycket ytligt prövat alternativa teorier? Det framgår av rapporten att Litvinenko rörde sig i en allt annat än ofarlig miljö.


Nej, istället för att utreda sprickorna i diskursen täpper Owen till dem med snicksnack. Ordet "trodde" används 53 gånger, "bedömer" 51 ggr, "omständigheter" 36 ggr, "troligen" 34 ggr, "kanske" 34 ggr. Inte mycket till rykande revolver där inte!
Sir Owen lanserar en teori om att Litvinenko inte vill anklaga sitt hemland för att han först ville lura tillbaka de påstådda gärningsmännen Lugovoj och Kovtun till London för att omhändertas av MI6 - ingenting fick komma ut som skulle skrämma dem från ett återbesök.

Men Owens enda vittne till den versionen är den tjetjenske terroristhövdingen Ahmed Zakajev, efterlyst i hela världen men erbjuden en fristad i London.

Det är en märklig twist på affären.

För att förklara att Lugovoj och Kovtun är "rena" när de anländer till London, dvs. inte lämnar några poloniumspår vid inresan, men smittade på utresan, tänker sig sir Owen att de har skaffat sig polonium på plats i London.

Men vem handlar med sådana varor där? Borde inte Scotland Yard ha en idé om det?

Eftersom poloniumförgiftning är ovanligt och delvis omstritt är naturligtvis den tekniska bevisningen viktig.Tre ärevördiga läkare och en anonym vetenskapsman intygar att det rörde sig om polonium. Men var är rapporterna från tre oberoende laboratorier?

När det gällde mordet På Yasser Arafat konstaterades höga poloniumhalter, men av tre tillfrågade laboratorier var det bara ett schweiziskt som sa att han kunde ha dött av polonium. En brittisk expert ansåg det bevisat att Arafat förgiftats med plutonium.

Man slås av det oerhört noggranna förfaringssättet i fallet Arafat (http://www.aljazeera.com/investigations/killing-arafat/swiss-forensic-report-arafat-death-201311671255163780.html) och de få fakta sir Owen presenterar.

Sammanfattningsvis är det naturligtvis inte möjligt att utesluta att FSB verkligen hade ett finger med i spelet (Litvinenko var ju trots allt en FSB-man), men det är aboslut inget som sir Owen har bevisat.

Snarast framstår det hela som ett beställningsarbete. En "diger" rapport att lägga till grund för skärpta sanktioner mot Ryssland, ett land som den brittiska eliten hatat ända sedan kung George V gav order om det 1917 (ryssarna hade mördat hans kusin Nikolaj II).

Tills vidare kan man lugnt konstatera att den enda som verkligen vet sanningen om Litvinenkos död, som avlyssnade honom och följde honom timme för timme för att kontrollera hans värde som blivande tillgång, är miss Moneypenny.Jag är fullt förvissad om att hon kommer att lösa fallet.

Stefan Lindgren

1 kommentar :

  1. SVT:s version av Litvinenkos förgiftning i "Veckans Brott" var starkt förenklad för att uttrycka saken milt. Ett faktum är att förgiftningen kan ha skett redan 16 oktober när sällskapet (Litvinenko-Lugovoj-Kovtun) började sprida poloniumspår som de båda sistnämnda inte hade gjort på inresan. Då var det affärsmannen mr Reilly som bjöd på te och kaffe. Håranalys säger att förgiftningen skett 18-23 oktober.

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.