FiB

19 september 2016

Zuckerberg och censuren


Vare sig vi vill det eller ej är Facebook, Google, Netflix och alla de andra nya USA-baserade medierna mer eller mindre redskap i USA:s strävan efter kulturell, politisk och militär hegemoni.

Norges statsminister, högerpolitikern Erna Solberg gjorde i veckan ett rådigt ingripande som tvingade Facebook att häva censuren av ett foto från Vietnamkriget.



Chefredaktören för norska dagstidningen Aftenposten, Espen Egil Hansen, fick sitt konto nedstängt efter att han klagat på att bilden på en av en naken napalmskadad vietnamesisk flicka tagits bort.

Tidningen svarade med en helsida täckt med bilden och rubriken "Käre mister Zuckerberg".

Först när Norges statsminister Erna Solberg ingrep mot vad som verkade vara politisk censur och lade ut den berömda bilden på Facebook på fredagsmorgonen fattade bolaget äntligen att det måste krypa till korset och släppa fram en bild som dess algoritmer rensat ut som barnporr.

I Sveriges radio, allt mer anpasslig och helt insnöad i den pågående amerikanska valkamapanjen som vore vi en amerikansk delstat, kunde man igår höra i programmet Medierna hur en krönikör vid namn Jack Werner försökte rentvå Facebook. Beklämmande.

Det var inte censur, sa han, för det är bara statliga ingripanden som kan kallas så. Och det var Facebooks krituiker som hade gjort bort sig, menade han. Eftersom de adresserat sina brev till Facebooks "chefredaktör", en tjänst som inte finns.

Det är naturligtvis struntprat. Censur är att hemlighålla eller tysta ned viktig information oavsett vem som gör det. Det är snarare regel än undantag att censur idag sker på ett diskret sätt, förklätt som objektiva "algoritmer" eller som ett koncensus på redaktionerna som får enskilda journaliuster att utöva självcensur. Det faktum att Werner själv släpps fram på bästa programtid medan inge Facebookkritiker gjort det är också en form av censur.

Istället för att göra sig lustig över Norges statsminister och de journalister som lyfte fram henne borde Medierna ha gett henne ett erkännande. Ett rådigt ingripande blev en smocka åt Zuckerbergs självgoda imperium.

Att ett bolag som är värt 371 miljarder dollar på börsen inte skulle ha råd att ha en person som läste och vidarebefordrade alla brev till "Facebooks chefredaktör" är ett närmast löjeväckande argument.

Facebook nonchalerade protesterna tills de nådde statsministernivå. Då gjorde man en pudel.Vanlig kommersiell opportunism. Sanningen kommer fram endast om det är för dyrt att förtiga den.

Om Sveriges radio ville bedriva journalistik skulle man t ex kunna undersöka vilka svenskar som fått sina konton nedstängda och eventuella förklaringar till detta.

Du som vet något, skriv till 8dagar kanske vi kan sparka igång
de slöa radiojournalisterna. 8dagar@gmail.com.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.