FiB

23 november 2016

Om fosterlandskärlek

Vänsterfolk har nästan alltid aversioner mot alla de begrepp som
är grundläggande i vanliga människors liv.

Hemland, familj, kärleken mellan man och kvinna - se där tre
saker som jag själv håller för mer än det allra mesta.

Ändå är de anatema i det mesta av det som kallas kulturdebatt
och kulturbevakning idag.
Grundarfäderna, exempelvis Axel Danielsson, insåg att med den
kulturliberalt smittade hållningen skulle socialismen aldrig bli
någon kraft.

Så här skrev han:

"Men kan en socialdemokrat älska 'våra strömmars brus', så länge
den elektriska kraften i vattenfallen är privategendom, älska
'bäckarnas språng', så länge endast strändernas ägare få fiska
kräftor och högt betalande engelsmän meta laxöring, älska 'den
mörka skogens dystra sus', där baggbölarens yxa förjagat
skogsnymfen och andra poesier, älska 'stjärnenatten', varunder en
här av utplundrade proletärer hacka tänderna av köld, och
'sommarljuset', i vars sken de få arbeta sig svettiga dag och
natt? Kan han älska allt detta? Ja, han kan och bör älska det som
ynglingen älskar sina drömmars mö, vilken han först måste erövra,
eller vandraren sitt mål, som han endast kan nå på en lång och
mödosam stig. På det sättet är jag patriot och väl även de flesta
andra.....

Det är nu, som om vi alla väntade på tecken och under. Men vad jag för min del väntar på är de stora tillfällena till handling. Jag vet, att de skola komma, och jag vet även att de första skola gå förbi, utan andra resultat än en massa offer, som voro onödiga, därest svenska folket icke varit vad det är, ett av de sämsta, trögaste och småaktigaste folk i Europa. Jag älskar det ändå, ty det är mitt folk, och jag drömmer ännu om det stora uppbådet och den slutliga nyårsringningen, då slavarnas massa går templets dörrar förbi och söker riddarnas borgar för att kräva ut sitt frihetsbrev."

Citerat efter P-O Zennströms "Lucifer", Norstedts 1967,  s 222

Stefan Lindgren

4 kommentarer :

  1. Så sant som sagt, Stefan. Som vänsterinriktad invandrare (fast inte tillräckligt hårt inriktad enligt vissa) har jag ofta förundrats över bl.a. de "aversioner" som du hänvisar till. Det finns knappast någon anledning att kämpa för att bevara någonting som man inte uppskattar eller rentav förkastar. Syndromet är nog en förklaring till varför "vänstern" — ett ganska luddigt begrepp — har så svårt att vinna gehör hos den stora majoriteten.

    SvaraRadera
  2. lindgrenanna.v@gmail.com24 november 2016 14:17

    Некоторые люди не заботятся ни о славе, ни о бедствиях отечества, его историю знают только со времени кн. Потёмкина, имеют некоторое понятие о статистике только той губернии, в которой находятся их поместия; со всем тем почитают себя патриотами, потому что любят ботвинью, и что дети их бегают в красной рубашке.

    Александр Пушкин

    SvaraRadera
  3. Vill gärna instämma till alla delar. Endast tillägga en del god mat, som västerbottenspalt, t ex.

    SvaraRadera
  4. Vi umgås tydligen inte med samma "vänsterfolk"...

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.