FiB

20 januari 2017

Trumps ord är mer än blod

En scen ur Roman Polanskis Carnage (blodbad), den term
Trump valde för att beskriva läget i USA.
























 Hur ska man se på Trump? Och vad sa han egentligen i sitt installationstal?

Att européer stöts av den svulstiga religiöst laddade retoriken är en sak. Men det gäller i stor sett alla amerikanska presidenter. Men vilka förändringar signalerade talet?

Nationalism? Protektionism? Vad är det som gör förståsigpåarna så oroade?


Det mest påfallande var att Trump tecknade en mycket svart bild av förhållandena i USA, vilket många kommentatorer förebrår honom för.

Men är inte den svarta bilden en sannare bild än någon president gett på länge? Faktiskt får man gå tillbaka till Eisenhowers avskedstal 1961 för att hitta en lika bjärt tecknad klyfta mellan makten och folket. Eisenhower varnade för att det militärindustriella komplexet höll på att undergräva demokratin.

Trump sa i sitt tal att makten nu ska överföras från Washington DC till folket.

"Alltför länge har en liten grupp i vår nations huvudstad skördat frukterna av regeringen medan folket har burit kostnaden. Washington blomstrade, men människor delade inte den rikedomen. Politikerna blomstrade, men jobben försvann och fabrikerna stängdes. Etablissemanget skyddade sig själva, men inte medborgarna i vårt land. Deras segrar har inte varit dina segrar. Deras segrar har inte varit dina triumfer. Och medan de firade i vår nations huvudstad, fanns det föga att fira för hårt pressade familjer hela vårt land."

Han fortsatte att tala om "en annan verklighet":

"...mödrar och barn fångade i fattigdom i våra innerstäder; rostiga fabriker utspridda som gravstenar över landskapet i vår nation; ett utbildningssystem som badar i pengar, men som lämnar våra unga och vackra studenter utan all kunskap; och brott och gäng och knark som har stulit alltför många liv och rånat vårt land så mycket outnyttjad potential."

"Detta amerikanska blodbad slutar här och slutar just nu."

Att beskriva dagens amerikanska kapitalism som ett "blodbad" är faktiskt mycket närmare sanningen än någon amerikansk president i modern tid har kommit. Ett "blodbad" är det, både bokstavligt, i vad som  händer på USA:s gator och i de länder där USA:s armé far fram, och bildlikt. Tänk på Roman Polanskis sataniskt träffande metafor, långfilmen "Carnage", där den ena livslögnen efter den andra nystas upp i USA:s medelklass.

En helt annan sak är vad Trump förmår och vad han tänker göra.

Men man behöver inte betvivla att det är hans egna ord, med alltför mycket svärta för att någonsin ha passerat ett högavlönat talskrivarproffs.


"Under många årtionden har vi berikat utländsk industri på bekostnad av den amerikanska industrin; subventionerat andra länders arméer, samtidigt som vi utarmat vår egen militär.

... Vi har gjort av med biljoner och biljoner dollar utomlands medan USA:s infrastruktur har råkat i förfall. Vi har gjort andra länder rika, medan vårt lands rikedom, styrka och förtroende försvunnit ur sikte".
Trump är en av de få politiker som medgett att de ständiga krigen berövat USA biljoner (5 biljoner dollar är Joseph Stiglitz och Linda Balmes senaste siffra). Sen är det förstås naivt av honom att tro att de pengarna landat i utlandet - det mesta har kommit tillbaka till USA. Kriget i Afghanistan har kostat flera hundra tusen dollar per afghan, men det betyder sannerligen inte att afghanen i gemen sett röken av några pengar.

Vad vill då Trump göra?

"Vi kommer att bygga nya vägar och motorvägar och broar och flygplatser och tunnlar och järnvägar i hela vår underbara nation. Vi kommer att hjälpa folk bort från bidragsberoende och låta dem jobba, vi ska återuppbygga vårt land med amerikanska händer..."
En USA-president som vill  bygga upp - se där ett ovanligt grepp!

Det kunde ha varit Franklin Roosevelts ord liksom frasen "There should be no fear" ("Freedom from fear" i FN-stadgan är FDR:s eller snarare Eleanor Roosevelts formulering).

Men FDR var frihandelsvän invänder någon. När han tillträdde 1932 var dock den protektionistiska Smooth-Hawley-lagen i kraft som gav USA de högsta tullarna någonsin. "Frihandelsvännen" FDR dröjde till 1934 med att börja montera ned lagen och han gjorde det huvudsakligen genom bilaterala handelsavtal - ungefär vad Trump verkar vilja ersätta "globaliseringen" med.

Helt perverst är det när "protektionisten" Trump ställs mot "frihandelsvänliga" EU. Man måste nypa sig i armen för att påminna sig om att EU är en tullunion avsedd att gynna den egna exporten och hålla tillbaks de andras. EU har gjort mycket mer för att begränsa importen från Kina än USA någonsin gjort.


Trumps formulering "There is no room for prejudice" låter inte heller särskilt skrämmande rasistiskt och invandrarfientligt.

Naturligtvis är ord bara ord. Men vi vet också från titelbladet i Victor Klemperers "Tredje rikets språk":

"Sprache ist mehr als Blut" - språk är mer än blod..

Vilken retorik en ledare väljer är inte betydelselöst, även om handlingarna är avgörande. Om Trump riktar fokus på det amerikanska "blodbadet" och den sanslösa penningrullningen får det betydelse.

Den avgående Obama lyckades servera de förfärligaste våldshyllningar i en vänlig förpackning, exempelvis i sitt Nobeltal. Han fattade förvisso en del bra och modiga beslut, som senast frigivningen av Chelsea Manning.

Under andra förhållanden kunde han ha blivit en fredspresident för han var inte helt utan fredsreflexer, som när han 2013 i sista stund stoppade det planerade storkriget mot Syrien sedan både USA:s kongress och det brittiska parlamentet sagt nej till det kriget just då.

Ändå kommer Obama att gå till historien som en krigspresident, som inte bara fortsatte krigen i Irak och Afghanistan, som han lovat avsluta, utan också hällde bränsle på brasan i Syrien och i Ukraina och ledde förstörelsen av Libyen.

Enligt en undersökning av Council on Foreign Relations fälldes enbart under 2016 hela 26 171 bomber på Obamas order. Det är 72 bomber per dag.

Varje tisdag valde han ut vilka som skulle mördas, företrädesvis med Hellfire-missiler (Se John Pilgers artikel "The Issue is not Trump; It's Us" på informationclearinghouse.com). Bröllop, begravningar, fåraherdar angreps, liksom dem som strömmade till för att samla in kroppsdelar för att kunna jordfästa dem. Enligt den republikanske senatorn Lindsey Graham dödade Obamas drönare 4700 människor.

Kan USA:s utrikespolitik verkligen bli värre än den har varit under Obama? Vad är det alla självutnämnda experter från Carl Bildt till Thomas Östros är så rädda för?

Och hur kan Carl Bildt, en politiker som i hela sitt liv verkat enligt principen "America First" ifrågasätta att en amerikansk president säger sig vilja göra detsamma. Bildt verkar vara offer för en fundamental förväxling av roller som får en att tänka på Selma Lagerlöfs "Bortbytingen".

Sverige ska självfallet styras av politiker som tjänar svenska intressen i första hand, inte Bryssel, inte Washington eller Berlin (självfallet inte heller Moskva, även om det alternativet inte varit aktuellt sedan 1908 när Gustav V skrev ett hemligt brev till tsaren för att göra upp om Östersjön).

Stefan Lindgren

17 kommentarer :

  1. Stålande analys. Jag köper detta rakt av men vill ändå höja ett varningsfinger om denne Trump. Verkar låva för mycket. Vi får se.

    SvaraRadera
  2. Jag vet ju inte hur mycket en president har att säga till om egentligen... Ska man köra igång ett rejält krig så är det väl läge nu när man har en "galning" att skylla på.

    SvaraRadera
  3. Stefans analys ger en helt ny möjlighet att förstå de ord som upprepas i all media. Grunden är att när USA slutar att härja i andra länder, kallas detta till "nationalism". Margot Wahlsröm menar att Sverige ska i detta läge stödja sig till EU.

    Trump kritiseras för att han inte vill fortsätta ockupationen av baltiska länder. Trump är "nationalist" när han ger folket i Krim rätten att välja Ryssland istället för kuppmakarna i Kiev.

    Diskussionen i Finland har stannat av eftersom man inte vill hoppa högt när Trump minskar kärnvapen och tar bort sanktioner. Finland firar 100 års självständighet, vilket passar bra ihop med Trumps "nationalism".

    SvaraRadera
  4. Tack, Stefan för denna analys.Känner mig temporärt lugnare än om Hillary Clintons skulle tillträtt.oroande dock attUSA/nato genomför och planerar ofantliga krigsövningar i vårt land-i höst Aurora med 20.000 soldater och i somras BALTOPS bl.a.med40.000 soldater.Utbyggnad av Vardöradarn i Nordnorge för USAs missilförsvar mm

    SvaraRadera
  5. Nyliberalerna satte kaffet i vrångstrupen. Sådan frontalattack hade de inte väntat sig. Varför bråkar han nu, han har ju redan tillträtt ? Liksom han under kampanjen inte hade några röster att hämta på att han förespråkade avspänning med Ryssland, har han inga favörer att vänta för att han beskriver USA:s hemmaplan sådan den är, med utbredd misär för folket och osannolika privilegier för det lilla fåtalet. Han måste väl mena vad han säger.
    Frågan är hur långt han kan komma med uppgiften att återuppbygga USA. Han har inlett med punktinsatser för att få industrier att stanna kvar, men det kommer att behövas en omläggning av den ekonomiska politiken i en vid utsträckning. Klarar han det, han verkar trots allt omfatta diverse myter om ekonomisk politik som inte håller, jag tänker på skattesänkningars magiska effekter och skuldsättningens skadlighet i alla lägen. Tänk om en omfattande upprustning av infrastrukturen kräver skuldfinansiering ? Finansindustrin har blivit en hämsko för vidare utveckling, kan han omreglera denna ? Kan han smida svärden till plogar ? Kinesiska Alibabas chef Jack Ma sade häromveckan i Davos att USA slösat 14 biljoner dollar på krig de senaste 30 åren. Skyll inte era problem på oss, sade Ma, där har ni problemet, investera i er egen utveckling i stället för att kriga runt hela världen.
    Det är föga bekant i Europa att flera ledande ekonomer i USA faktiskt börjat förespråka åtgärder som skulle passa Trump, men det är inte helt säkert att han heller lyssnar på det örat. J Bradford deLong har framhålligt behovet av en industripolitik, Joseph Stiglitz har förespråkat finansindustrins omreglering, Dean Baker har visat på problemen med de immateriella rättigheternas monopol inom läkemedels. och IT-industrierna.
    Om presidentens ekonomiska politik inte röner framgång kan detta ge anledning till omotiverade konfrontationer på den internationella arenan, där vissa onödiga bekymmer redan börjat ältas.

    SvaraRadera
  6. Tänk när Stefan och alla vi andra kritiserade USA:s president och regering kring 1970, då blev vi skällda för "anti-amerikanism" och "medlöpare till Moskva".

    I dag är det ingen av dem som hetsar mot den amerikanske presidenten och hans regering som blir kallad för "anti-amerikan, men vi som inte instämmer i hetsen gäller fortfarande för att vara "medlöpare till Moskva".

    SvaraRadera
  7. Om bara Trump prioriterar inrikespolitiken och minskar sin strävan att vara världspolis får han godkänt av mig. Men hans tal när han besökte CIA gör mig mycket orolig. Kommer vi att hamn ur askan i elden?
    http://cornucopia.cornubot.se/2017/01/slutsatser-av-trumps-tal-till-cia-fria.html#more

    SvaraRadera
  8. Var kan man läsa om Gustav V:s brev 1908? Jag har letat men inte funnit information om detta. Tack på förhand / Jan Arvid Götesson

    SvaraRadera
  9. Ja det är fasinerande att se DN mm svänga snabbt till anti-USA kritik nu när USA kanske avslutar sina krig i mellan östern mm. Men Anders P du behöver väl ej gå tillbaka till 1970 det räcker väl att gå till förra året före November 8 så kallades vi för anti-USA bara för vi inte stödde USA krig i Syrien eller USAs krig mot terrorism.

    SvaraRadera
  10. En bakgrund till mitt påstående hittar du i skriften "Telegram från Petrograd" - http://www.8dagar.com/2017/01/revolutionsaret-1917.html

    SvaraRadera
  11. Skall jag förstå det som att Trump kan vara progressiv i någon mening?

    SvaraRadera
  12. Med tanke på vad han har sagt tror jag att han måste göra något för de regioner i USA som blöder mest. Om han inleder en pragmatisk politik mot Ryssland främjar det freden. Hans först åtgärd, att spola handelsavtalet i Stillahavsregionen, gynnar paradoxalt nog Kina.
    Han har gjort långtgående rustningsåtaganden, men de kan paradoxalt nog kombineras med mindre aggressiv politik. Nato kommer att förändras - medlemmarna kommer att tvingas öka sina bidrag, mer vet vi ännu inte.
    Kort sagt, mycket står skrivet i skyn. Min poäng är väl närmast att man måste analysera Trump, inte gå på känslor. Svenska media beter sig som om de vore köpta av Clinton Foundation, vad det nu ska tjäna till i Sverige. Din fråga är endimensionell. Tvingar du mig svara skulle jag säga att han är en reaktionär som i bästa fall kan åstadkomma en viss återställare för USA:s rostbälten och en minskad krigsrisk i världen. Obama var en reaktionär folkmördare med viss progressiv retorik.

    SvaraRadera
  13. Det Trump säger gör han inte av omsorg av den amerikanska arbetarklassen. I hela valrörelsen sa han liknande saker. Han är en populist som i valrörelsen ville vinna röster med sitt prat om etablissemanget. I egenskap av högerpopulist med nyliberal agenda kryddad med nationalism är det inget det arbetande folket i USA har något gott att vänta av. Han och hans miljardärkompisar i makten kommer snart att visa sitt rätta ansikte. På hans första dag som president gick han ut med att sänka bolagsskatten.
    När han talar om blodbad och fattigdom så stämmer det, men han är inte lösningen på det. Lika lite som SD när de ställer ”rätt” frågor om det svenska samhället. Det här är frågan om populister som till slut ställer sig på kapitalets sida. Hela inlägget ”Trumps ord mer än blod” saknar ett klassperspektiv. Arbetarklassen i USA såväl i Sverige har inget gott att vänta från högerpopulister, i Sverige dessutom med rötter i nazi-grupper. Se hur moderater och SD finner varandra. Lyft blicken och se vad arbetarklassen behöver för politik idag.
    Det Trump säger gör han inte av omsorg av den amerikanska arbetarklassen. I hela valrörelsen sa han liknande saker. Han är en populist som i valrörelsen ville vinna röster med sitt prat om etablissemanget. I egenskap av högerpopulist med nyliberal agenda kryddad med nationalism är det inget det arbetande folket i USA har något gott att vänta av. Han och hans miljardärkompisar i makten kommer snart att visa sitt rätta ansikte. På hans första dag som president gick han ut med att sänka bolagsskatten.
    När han talar om blodbad och fattigdom så stämmer det, men han är inte lösningen på det. Lika lite som SD när de ställer ”rätt” frågor om det svenska samhället. Det här är frågan om populister som till slut ställer sig på kapitalets sida. Hela inlägget ”Trumps ord mer än blod” saknar ett klassperspektiv. Arbetarklassen i USA såväl i Sverige har inget gott att vänta från högerpopulister, i Sverige dessutom med rötter i nazi-grupper. Se hur moderater och SD finner varandra. Lyft blicken och se vad arbetarklassen behöver för politik idag.
    USA har styrts både igår och idag av avskyvärda krigiska presidenter, det är ingen nyhet. Nyheten är att vissa inom vänstern verka ta parti för den senaste galningen. Den tidigare presidenten Ronald Reagan framstår närmast som en intellektuell jämfört med Trump. Folkens kamp i världsmåttstock gynnas inte av Trump som president. Det är naivt att tro att Trump kommer att stå för en mindre krigisk utrikespolitik än tidigare presidenter. Kampen mot USA-imperialismen fortgår oavsett vem som är president så länge kapitalismen råder i USA. Han och hans vänner kommer knappast göra något åt rostbältet i USA. Produktionen kommer fortsatt att bedrivas där kostnaden för varan arbetskraft är billigast. Det är den bistra verkligheten både i världen och i USA. Att påstå något annat är att glömma bort den grundläggande motsättningen i ett kapitalistiskt samhälle. Det är väl inte meningen?

    SvaraRadera
  14. Att diskutera Trumps avsikter finner jag rätt ointressant. Låt oss se vad han gör! Att han tjänar storkapitalet är självklart - allt annat vore en historisk Münchhausenbragd. Men vilken fraktion? Och hur?
    Och om du räknar dig som "vänster" - tycker du inte att det är konstigt att samtliga svenska partiledare hade den dåliga smaken att uttala sig för Killary i valet - i ett val som inte var vårt? Finner du det inte konstigt med dessa väldiga fluffiga demonstrationer mot Trump (mot allt han inte har hunnit göra, mot hans frisyr etc)? När såg vi senast någon liknande uppslutning i någon väsentlig fråga, t ex mot USA:s inblandning i Syrien, Jemen, Irak etc eller USA:s aggressiva politik mot Ryssland?
    Naiviteten är helt och hållet på fnoskets sida, inte på min. Trump har klart och tydligt sagt att han önskar avspänning med Ryssland, samtidigt som han sänder ut negativa signaler mot Kina. Kanske blir det inte så mycket vare sig i den ena eller den andra riktningen. Jag bedömer ändå att Trump genom sin fokusering på USA:s inre problem och USA:s intressen inte kommer att kunna fortsätta Bush/Obama/Clintons extremt farliga kurs. Stelbenta vänsteranalyser som inte ser någon skillnad på en Th. Roosevelt och F D Roosevelt eller Johnson och Nixon (som tvärtemot sitt dystra eftermäle avslutade Vietnamkriget och släppte in Kina i FN) hjälper oss inte. Det enda som hjälper är att studera verkligheten. Att "komma ihåg" vad Marx sa om kapitalismen, en sorts instantcoffeemarxism, pret a porter, är en filosofi för den late. Konkret analys av konkreta förhållanden är, sade Lenin, "det väsentligaste i marxismen, marxismens levande själ".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer i att det är väldigt märkligt att svenska partiledare uttalar sig för Clinton och vilket gråtande och jämrande när hon inte vann. Obehagligt.

      Radera
  15. Jag håller med om att kritisera Trump för hans frisyr eller andra ytliga saker inte leder någonvart. Jag var t.ex. mot att kritisera Reagan på sin tid för att han hade varit en B-skådis. Kritik ska vara genomtänkt utifrån en politisk analys.
    Det är självklart att världen får se hur Trump tänker sig framtiden. Hans prat om etablissemanget blir dock tomt. Han och hans ministrar tillhör etablissemanget, men ett annat än Clintons gäng på Wall Street.
    Hans beslut under första dagarna visar på det. En kraftig utbyggnad av den mur som redan finns till vissa delar mot Mexiko. Är det på det sättet han ska rädda ”rostbältet”? Han påstår att den ska betalas av Mexiko. Det är ett hotfullt beteende. Klimatförnekare som han är så ska de omtvistade oljeledningarna byggas. Statliga myndigheter får anställningsstopp. Sjukvårdsreformen rivs upp. Visserligen en begränsad reform, men han verkar inte ersätta den alls. Knappast ett beslut som på sikt gynnar arbetarklassen i USA.
    Vad han har visat i utrikespolitiken är att ge Israel hela handen. Inte för att Obama gjorde så mycket för Palestinierna, förutom att USA till slut la ned sin röst i säkerhetsrådet.
    När det gäller Ryssland så är det klart att avspänning måste råda. Om Trump och Putin kommer överens om det så minskar krigsrisken. Jag har inget förtroende för varken Putin eller Trump. Ryssland idag är inget Sovjet när det gäller militär styrka. Idag framställs Ryssland som ett hot för att få oss att närma sig NATO. Den viktigaste fredsfrågan för Sverige idag är att hålla oss utanför NATO. Världsfreden beror på hur både Putin och Trump agerar. Fortsätter USA sin utrikespolitik, om inte försöker då Ryssland fylla de tomrum som kan uppstå med risk för konfrontation.
    Trump får utstå kritik från våra politiker och ledarsidor. De kritiserar oftast mindre viktiga saker, orsaken till det är att de i grunden är överens med delar av Trumps nyliberala politik. Den som de önskar att genomföra eller har genomfört i Sverige. När kritiken omfattar Trumps rasism, sexism och hur media bemötts så sammanfaller det dock med min kritik.
    Vi fortsätter med dina ord att studera verkligheten, men vi får inte glömma redskapen att förstå den. För att göra en konkret analys behövs en grund och det ger marxismen. Det är ingen instantcoffeemarxism att använda den grunden för att analysera vad som gynnar kampen för ett bättre samhälle.

    SvaraRadera
  16. Bäste Matsen. Till och med SvD idag har fattat att Obamacare ger de fattiga i USA det stöd snaran ger den hängde. Se vad jag skrev här: http://www.8dagar.com/2016/11/usa-valets-gator.html
    SvD har också rolig krönika idag om Sean Spicers "alternativa fakta". En professor i statskunskap visar att teorier om "alternativa fakta" länge varit på modet i den akademiska världen. Ändå är det där man skriker värst.

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.