FiB

9 februari 2017

Varför kastar Navalnyj in handduken?


Den oppositionelle bloggaren Aleksej Navalnyj förklarade redan på förhand att en fällande dom i förskingringsmålet i staden Kirov uteslutande var till för att hindra honom att vinna presidentvalet 2018.

Men offerkoftan klär honom illa.


Den brittiske advokaten och Rysslandspecialisten Alexander Mercouris säger att en villkorlig dom inte alls hindrar Navalnyj att kandidera i presidentvalet. (http://theduran.com 8/2)

Lagbestämmelserna gäller dem som begått särskilt svåra brott och som inte avtjänat sina straff. De säger inget om villkorligt dömda.

Advokaten och författningsexperten Jelena Lukjanova säger samma sak i "Vedomosti":

"Normen i konstitutionen kan inte tolkas brett, så bestämmelserna i vallagstiftningen bör betraktas i överensstämmelse med konstitutionen".

Dvs. i tveksamma fall tar författningen över.

Nu kan man undra varför Navalnyj tydligen inte tänker ta den fighten, om sin rätt att kandidera. Han kandiderade ju i valet till borgmästare i Moskva och gjorde förvånansvärt bra ifrån sig.

Kan det vara så att han är ett bättre verktyg för västlig propaganda mot diktatorn Putin om han kan framställas som utestängd från valet 2018 än om han ställer upp och förlorar?

Med tanke på att hans stödparti Parnas samlade 0,8 procent i parlamentsvalet i fjol är en landsomfattande valkampanj kanske inte något Navalnyj särskilt längtar efter.

Så varför ställa upp om risken är stor att han bara bevisar - om nu någon tvivlar på det - att Putin sitter på sin post med överväldigande folkligt stöd? Att Navalnyj skulle göra demokratin en tjänst om han ställde upp är självklart men kanske är det viktigare för honom - och hans sponsorer i väst - att skapa oro och oroligheter, huvudingredienser i USA:s färgrevolutioner i och kring det forna Sovjet.

En annan aspekt av den fällande domen i Kirov som Mercouris uppmärksammar är att den är en utmaning mot Europadomstolen för mänskliga rättigheter som just fällt Ryssland för att ha kränkt Navalnyjs rättigheter.

Domen i Europadomstolen kommer fram till att den förra fällande domen i Kirov var politiserad. Nu upprepades rättegången, och Navalnyj gavs ännu större möjligheter att motbevisa anklagelserna - men domen blev ändå fällande. Helt enkelt för att bevisen för förskingring är så starka, menar Mercouris som följt målet i detalj.

Om Europadomstolen nu skulle stå fast vid sitt utslag är risken att Ryssland i protest mot en så uppenbart politisk pekpinne skulle lämna domstolen. Storbritannien säger att det tänker lämna domstolen och Turkiet hotar med detsamma. Skulle även Ryssland lämna skulle krisen vara ett faktum.

Ordföranden för Europadomstolen har nyligen besökt Ryssland för att lyssna på deras klagomål. Hur kommer det sig att rättegångar i Ryssland som berör oppositionella alltid blir "prioriterade" ärenden i domstolen i Strasbourg? undrar förstås Moskva.

Varför ska Ryssland betala skyhöga belopp för att vara med i Europarådet och Europadomstolen och bara få bannor i utbyte och av och till även utestängas från all diskussion så som har skett i Europarådet?

Mobbningen av Ryssland har en gräns och kloka europeiska politiker ska inte vara med och testa var den gränsen går.

Stefan Lindgren

1 kommentar :

  1. Lukatshenko hade 04/02 fyra timmar presskonferens där han kritiserade Ryssland åtgärder att stänga gräns, men inte mobbade. Han varnade för att tvist mellan media och statsledning mellan länderna kan leda till ett hat på folkets nivå.

    Hit har vi faktiskt kommit i svenska mobbning. Svenska idrottsstjärnor vill utesluta rysska kollegor, som sedan vill inte skaka hand med sina mobbare. Jag är rädd att denna fenomen sprider sig bland helt vanliga, opolitiska människor.

    SvaraRadera

Skriv under med eget namn och ange en epostadress om du inte skrivit här förr.